Rättviseformedlingen

logo

Vi hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 130 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället. Vill du ha hjälp att hitta folk, maila info@rattviseformedlingen.se.

Stockholms Konstnärliga Högskola söker nya medarbetare, Stockholm

UMO.se söker redaktör med ansvar för sociala medier och rörlig bild, Stockholm

Stockholms stad söker handläggare med särskilt fokus på ungdomskultur, Stockholm

Fler lediga jobb

Representation spelar roll

Publicerad
tisdag, 14 november 2017
Uppdaterad
måndag, 20 november 2017

Rättvisaren är en årlig mediegranskning som presenterar statistik om representation vad gäller kön och bakgrund i svenska nyheter. Rättviseförmedlingen ger ut rapporten för att representation i nyhetsmedierna spelar roll för den allmänna uppfattningen om vem som har kompetens att göra, vara eller uttala sig om något. 

2014 inledde Rättviseförmedlingen ett treårigt projekt, delfinansierat av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, som gick ut på att skapa ett digitalt verktyg för att ta fram översiktlig och jämförbar statistik om representationen i svenska nyhetsmedier. En del i projektet, som formellt avslutades augusti 2017, var att ta fram rapporten Rättvisaren. Men eftersom det spelar roll vem som får uttala sig och ta plats i svenska nyhetsmedier, och kan påverka vår bild av vem som kan och bör uttala sig i olika frågor, så fortsätter Rättviseförmedlingen att ge rapporten varje år.

I moderna demokratier spelar medierna en viktig roll. I synnerhet nyhetsmedierna, som ofta är medborgarnas viktigaste källa till information om politik och samhälle. Nyhetsmedier utgör en viktig arena för offentlig debatt och är en länk i kommunikationen mellan makthavare och medborgare.

Forskning visar att medierna kan utöva avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga och över hur människor uppfattar olika aspekter av verkligheten. I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till. (Källa: Demokratiutredningen).

En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig i medierna. När vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises bara för att de inte finns i journalisternas kontaktnät idag. Journalister har en stor individuell makt att välja vilka som ska få uttala sig i olika sammanhang, till exempel genom att bestämma vem som ska tilldelas titeln ”expert” i ett nyhetsinslag, eller vem som ska få mest utrymme för sina uttalanden. Den sammantagna mediebilden påverkar i längden allas våra föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

Tillsammans med Rättviseförmedlingens kärnverksamhet – att efterlysa och tipsa om de som vanligtvis inte syns och hörs i olika sammanhang, blir förändringspotentialen konkret. De som medierna saknar i sina kontaktnät idag, kan vi snabbt och gratis hjälpa till att hitta.

Nu finns dessutom det digitala räkneverktyget Mediemätaren, som redaktioner själva kan använda för att ta fram statistik kring den egna publikationen. Det finns alltså inga ursäkter för undermålig representation i medierna längre.

scroll-top