Rättvisaren

Rättvisaren är en årlig mediegranskning som presenterar statistik om representation vad gäller kön och bakgrund i svenska nyheter. Rättviseförmedlingen ger ut rapporten för att representation i nyhetsmedierna spelar roll för den allmänna uppfattningen om vem som har kompetens att göra, vara eller uttala sig om något.

Läs Rättvisaren Del 1 2018 här >>

2014 inledde Rättviseförmedlingen ett treårigt projekt, delfinansierat av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, som gick ut på att skapa ett digitalt verktyg för att ta fram översiktlig och jämförbar statistik om representationen i svenska nyhetsmedier. En del i projektet, som formellt avslutades augusti 2017, var att ta fram rapporten Rättvisaren. Men eftersom det spelar roll vem som får uttala sig och ta plats i svenska nyhetsmedier, och kan påverka vår bild av vem som kan och bör uttala sig i olika frågor, så fortsätter Rättviseförmedlingen att ge ut rapporten varje år.

I moderna demokratier spelar medierna en viktig roll. I synnerhet nyhetsmedierna, som ofta är medborgarnas viktigaste källa till information om politik och samhälle. Nyhetsmedier utgör en viktig arena för offentlig debatt och är en länk i kommunikationen mellan makthavare och medborgare.

Forskning visar att medierna kan utöva avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga och över hur människor uppfattar olika aspekter av verkligheten. I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till. (Källa: Demokratiutredningen).

En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig i medierna. När vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises bara för att de inte finns i journalisternas kontaktnät idag. Journalister har en stor individuell makt att välja vilka som ska få uttala sig i olika sammanhang, till exempel genom att bestämma vem som ska tilldelas titeln ”expert” i ett nyhetsinslag, eller vem som ska få mest utrymme för sina uttalanden. Den sammantagna mediebilden påverkar i längden allas våra föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

Rapporter