Frågor och svar om Rättvisaren

Vad har ni analyserat i rapporten?

Vi har tittat på vilka som förekommer i svensk nyhetsmedia utifrån kategorierna kön och nordisk/utomnordisk bakgrund. Rättvisaren 2018 är uppdelad i två olika delar, del 1 handlar om bakgrund och del 2 om kön.

Vi har analyserat vilka som medverkar* i nyhetstexter. Det betyder att vi inte har analyserat vilka som är journalister och fotografer och vi har inte analyserat videoklipp och bilder. Vi har inte heller tagit med texter som inte är nyhetstexter, som till exempel ledartexter eller krönikor, i rapporten.

*Att medverka har vi definierat som att en person antingen uttalar sig i artikeln eller är huvudperson i artikeln. En huvudperson behöver alltså inte uttala sig för att medverka. Nyhetstexter där ingen uppfyller kraven för att medverka har inte analyserats.

Varför är det viktigt att veta vilka som syns och hörs i medier?

Medier, och i synnerhet nyhetsmedier, spelar en viktig roll då de ofta är medborgarnas viktigaste källa till samhällsinformation. Det journalistiska uppdraget är att spegla och berätta om den verklighet vi lever i. Forskning visar dock att medier har avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga och hur människor uppfattar verkligheten. I praktiken uppfattas mediernas bild av verkligheten ofta som mer verklig än den faktiska verkligheten då det är denna verklighet som människor har tillgång till (källa: Demokratiutredningen).

Nyhetsmedier utgör även en viktig arena för offentlig debatt och fungerar som en länk i kommunikationen mellan makthavare och medborgare. En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig alltså i olika medier. Att vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet är ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises på grund av att de inte finns med i journalisternas kontaktnät. Den sammantagna mediebilden påverkar alltså i längden människors föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

Varför heter rapporten Rättvisaren?

Rättviseförmedlingen vill att svenska nyhetsmedier ska bli bättre på att spegla Sverige som det ser ut. Vi vill hjälpa medierna att visa mer rätt – att visa upp en verklighet som involverar alla oss som bor i Sverige. Ordet har dessutom en tydlig koppling till vårt namn.

Varför tittar ni inte på andra perspektiv såsom ålder, klass, funktionalitet, geografi etc?

I dagsläget är vårt räkneverktyg Mediemätaren endast anpassat för att koda skriven text. I nyhetsartiklar finns det ofta för lite information för att på ett tillförlitligt sätt kunna dra några slutsatser om personers ålder, klasstillhörighet, funktionalitet eller geografiska utgångspunkt.

Detta betyder dock inte att vi inte tycker dessa perspektiv är viktiga, och vi jobbar på att utveckla vårt verktyg framöver till att omfatta fler perspektiv.

Här finns en aktuell studie som tar upp representation i medier ur flera olika perspektiv: Edström, Maria (2018) Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: a study of the representation of gender and age over three decades, Feminist Media Studies, 18:1, 77-93. 

Hur har ni kodat transpersoner?

Syftet med analysen är inte att könsbestämma individer utan att analysera nyhetstexter utifrån vad en mediekonsument uppfattar. Vi använder fyra kategorier för uppfattat kön: “Man”, “Kvinna”, “Icke-binär” och “Okänt”. Transkvinnor har självklart kodats som kvinnor och transmän har kodats som män. Vi har alltså inte specifikt mätt synligheten för transpersoner i den här analysen. Det är dock ett viktigt ämne som vi gärna skulle återkomma till.

Hur kommer det sig att ni valde att göra en kvantitativ undersökning istället för en kvalitativ?

Eftersom Rättviseförmedlingen arbetar med att hitta dem som är underrepresenterade i olika sammanhang har vi använt ett kvantitativt angreppssätt, just för att upptäcka vilka det är som konsekvent saknas i svenska nyhetsmedier.

Hur har ni valt ut artiklarna som har kodats?

Vi har valt att enbart analysera nyhetsartiklar eftersom just nyheter utgör en viktig källa till information och för att nyheter till sin form strävar efter att vara opartiska och sanningsenliga.

Inhämtningarna av artiklarna till urvalet har genomförts av medieanalysföretaget Retriever. Materialet som ligger till grund för Rättvisaren är ett stort antal slumpmässigt utvalda artiklar ur följande 11 publikationer: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Metro, Sveriges Radio (sr.se), SVT (svt.se/nyheter), Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Nyheter24.

Utöver public service-aktörerna Sveriges Radio och SVT är det de nio kommersiella nyhetstidningar som enligt KIA Index 2016 hade störst räckvidd (unika webbläsare per dag) som har analyserats, inklusive två regionala aktörer med utbredd läsning lokalt (GP & Sydsvenskan).

Det slumpmässiga urvalet baseras på samtliga publicerade artiklar på respektive nyhetssajt under en specifik tidsperiod. Vi använder oss av ett slumpmässigt urval då ambitionen är att analysera den totala mediebilden.

Hur har personers bakgrund kodats i analysen?

Rapporten utgår från vad en mediekonsument sannolikt uppfattar. Analysen har utgått från följande:

1) Information som finns i texten som tydliggör en persons bakgrund, exempelvis att en person berättar att hens föräldrar kom till Sverige på 90-talet. Bilder har inte använts som underlag för att bedöma en persons bakgrund.

2) Känd information om kända personer. För offentliga personer som har en Wikipedia-sida har information hämtats därifrån, exempelvis information om var personen är född. Syftet med att använda Wikipedia istället för att utgå från allmänbildningen hos den som kodar är för att resultatet av kodningen inte ska variera beroende på vem som kodar.

3) Personens namn. När ingen annan information finns har personen tilldelats en bakgrund utifrån var någonstans i världen personens namn är vanligast (inte på lands- eller regionsnivå utan kodningen anger bara om personens namn är vanligast inom eller utanför de nordiska länderna). Två olika databaser (NamSor och Behind the name) har vid behov använts som hjälpmedel för att identifiera namn som “vanligast i Norden” eller “vanligast utanför Norden”. När ingen annan information finns och personens namn är svårdefinierat, har alternativet “okänd” konsekvent valts.

Vad är nordisk/utomnordisk bakgrund?

Enligt SCBs räknas en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden inneha utomnordisk bakgrund. Vi har valt att använda variablerna nordisk/utomnordisk bakgrund stället för att dela in statistiken i utländsk/svensk bakgrund. Detta eftersom många namn inom Norden liknar varandra eller har funnits länge i flera nordiska länder. Som läsare är det sällan möjligt att veta var personens föräldrar är födda eller var personen är folkbokförd, men i den mån det är möjligt har rapporten försökt utgå från den definitionen. De nordiska länderna är Sverige, Finland (inkl Åland), Norge, Danmark (inkl Grönland och Färöarna) och Island.

Vi tror inte att alla svenskar med utomnordisk bakgrund har några särskilda egenskaper eller kompetenser gemensamt. Däremot ser vi att den delen av befolkningen är underrepresenterade i många olika sammanhang – vilket är ett demokratiskt problem. Detsamma gäller exempelvis när vi undersöker representation utifrån kön – vi menar inte heller att alla kvinnor har något särskilt gemensamt, men de är ständigt underrepresenterade.

Vilka bor i Sverige?

Enligt de senaste siffrorna från SCB (baserat på folkbokförda 31/8 2017) är vi idag 49,8 % kvinnor och 50,2 % män i Sverige. 79,5 % har nordisk bakgrund, och 20,5 % har utomnordisk. Som utomnordisk bakgrund räknas enligt SCB en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Här kan du själv göra sökningar i SCB:s statistik.

Varför har ni kodat personernas roller i artiklarna?

Alla personer som uppfyller kriterierna för att ingå i granskningen, dvs personer som uttalar sig i artiklar eller som är huvudpersoner, har tilldelats en funktion utifrån den roll de har i artikeln. Syftet är att möjliggöra en mer kvalitativ analys och bättre förstå i vilken egenskap olika personer får uttala sig. De möjliga rollerna är civilperson, yrkesperson, talesperson eller expert.

Vilken roll en person får spela i en artikel spelar roll. Den som exempelvis blir tilldelad en expertroll har möjlighet att förklara olika företeelser i samhället och kan på så sätt också påverka hur vi förstår vår omvärld eller uppmana människor att agera på ett visst sätt.

Hur säkert är resultatet?

För att säkerställa att tillräckligt många artiklar analyserats i granskningen för att kunna dra slutsatser om resultatet noterades delresultat under arbetets gång. Dessa delresultat låg väldigt nära slutresultatet, vilket är en indikation på att antalet artiklar i urvalet är tillräckligt stort. Flera olika metodutbildade personer har varit involverade i kodningen. Eftersom en relativt stor del av analysen baseras på antaganden utifrån vad som är sannolikt kan resultatet delvis påverkas av vem som genomfört kodningen.

För att så långt som möjligt säkerställa pålitligheten genomfördes en testdag då externa personer fick genomföra kodningen. Försöket visade att skillnaden i resultat är liten oavsett vem som genomfört kodningen.

En mer utförlig genomgång av metoden finns i Rättvisaren.

Vad skulle jag/mitt namn kodas som?

En person som heter Anna Andersson skulle kodas som “kvinna” och som någon med “nordisk bakgrund” (om ingen annan information finns i själva nyhetstexten eller på Wikipedia). En person som heter Mohammed Said skulle kodas som “man” och som någon med “utomnordisk bakgrund”. Om personen har ett namn som gör det svårt att kategorisera, exempelvis Mohammed Andersson eller Kim Andersson, skulle personens bakgrund eller kön kodas som “okänd” (om ingen annan information finns i texten eller på Wikipedia). Vi har sett att detta tillvägagångssätt hamnar nära verkligheten även om det inte är exakt på individnivå. Syftet är inte att köns- eller ursprungsbestämma individer, utan att titta på hur den sammantagna mediebilden ser ut.

Har ni undersökt bilder och rörligt material i studien?

Nej, i rapporten tittar vi endast på webbpublicerade nyhetsartiklar. I framtiden hoppas vi dock på att även kunna inkludera rörligt material i analysen.

Analysen klumpar väl ihop folk i kategorier?

Ja – det gör all översiktlig statistik och det är också det som är syftet (se t.ex. Statistiska Centralbyråns analyser för fler exempel).

Vi tror inte personer med en viss bakgrund, könstillhörighet, ålder, funktionalitet eller från en viss bostadsort behöver vara eller känna på ett visst sätt bara för att de i analysen kodats som en viss grupp, utan syftet är att få en översiktlig bild av vilka som kommer till tals i svenska nyhetsmedier idag. Att vi har en kategori som heter “utomnordisk bakgrund” betyder alltså inte att alla enskilda personer med utomnordisk bakgrund medverkar mer sällan i medier än alla enskilda personer med nordisk bakgrund. Detsamma gäller kategorierna för kön. Det handlar om att synliggöra ett mönster som bara går att se genom att titta på många artiklar tillsammans. Statistikens syfte är alltså inte att dra slutsatser på individnivå utan att få syn på övergripande mönster.

Registrerar ni folk och hur förhåller ni er till GDPR?

Nej, vi registrerar inte människor. Under tiden som vi analyserar artiklarna behöver vi ha tillgång till namnen i dem för att kunna dubbelkolla namnets troliga ursprung. Men så fort undersökningen är gjord anonymiseras statistiken så att den inte går att knyta till särskilda personer. Anonymiserade data omfattas inte av GDPR. Inga personuppgifter sparas på något sätt.

Tycker ni att en ska kvotera in personer i media?

Rättviseförmedlingen har aldrig drivit frågan om kvotering. Vårt arbete går ut på att bredda nätverk genom att efterlysa och tipsa om de som saknas i olika sammanhang genom våra kanaler i sociala medier. Vi tror att man kommer långt genom att bli medveten om vilka omedvetna val man gör varje dag och fundera en extra gång innan man följer magkänslan (och till exempel ringer de personer man känner till sedan tidigare). Om en redaktion till exempel upptäcker att deras kontaktlistor främst består av personer med nordisk bakgrund kan de fundera ett extra varv över ifall de missar kompetenta personer och andra perspektiv som också är viktiga. Om de vill kan vi hjälpa dem genom att göra en efterlysning!

Vore inte det bättre med ett samhälle där kön eller bakgrund inte spelar någon roll?

Vi tycker såklart att det vore mycket bättre med ett samhälle där bakgrund inte spelar någon roll och där tolkningar av människors yttre inte påverkar deras förutsättningar. Problemet är att vi idag inte har ett sådant samhälle. det är därför viktigt att hitta konkreta strategier för att aktivt förändra detta och uppnå ett mer jämlikt samhälle. Om vi inte synliggör ojämlikheter kan vi inte heller uppnå förändring. Målet på sikt är så klart att inte behöva prata om exempelvis kön, ålder eller bakgrund, eftersom vi skapat ett samhälle där sådana faktorer inte längre begränsar oss.