Frågor och svar

Hur fungerar efterlysningarna?

Ett projekt, en organisation eller en redaktion som vill bredda sitt nätverk hör av sig till oss. Eller så är det någon av alla rättviseförmedlare som sett ett sammanhang som verkar behöva hjälp som tipsar oss. Detta görs genom att maila info@rattviseformedlingen.se och berätta lite om sammanhanget och vilka personer som de verkar ha svårt att hitta. Om vi bestämmer oss för att göra en efterlysning lägger vi ut den på www.facebook.com/rattviseformedlingen samt på @rattvise. Alla som följer oss och vill bidra med tips gör det genom att lämna en kommentar med namn och kort info om de personer de vill tipsa om. De som inte har några tips kan bidra till att sprida efterlysningen genom att trycka på “gilla”, “dela” eller RT. På så sätt når vi ännu fler och får in fler tips!

Alla personer som blivit tipsade om i efterlysningen uppmanas sedan att gå in på Listoteket, skapa en profil och ansöka om att vara med på listan som skapats i samband med efterlysningen. 

Rättviseförmedlingen har inget att göra med vem som i slutändan får uppdraget – den som gjort efterlysningen väljer själv. Skillnaden är att våra tips breddar urvalslistan så att det finns fler att välja mellan.

Vilka anlitar Rättviseförmedlingen?

Några exempel på företag eller organisationer som vänt sig till oss genom åren för efterlysningar, platsannonsering och utbildning är Sveriges Radio, TV4, Sveriges Television, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Riksteatern, Universal, BBC, ICA, & Other Stories, Nordisk Film, Kulturhuset, H&M, olika myndigheter, universitet och högskolor och många många många fler.

Är Rättviseförmedlingen en arbetsförmedling?

Nej, Rättviseförmedligen har ingen makt över vilka som i slutändan får de uppdrag vi skriver om och våra ideella efterlysningar handlar aldrig om fasta anställningar. Efterlysningarna fungerar bäst när det handlar om att hitta folk som kan ta tillfälliga, representativa positioner eller ta uppdrag inom frilansande yrken. Det kan exempelvis handla om talespersoner som journalister kan intervjua, experter som kan sitta i paneldebatter, regissörer som kan göra musikvideos/reklamfilm eller föreläsare till branschevenemang.

Utöver våra ideella efterlysningar har vi platsannonser på vår hemsida som vi även delar i våra sociala kanaler. Där finns olika typer av anställningar att söka för den som letar jobb. De som annonserar hos oss är aktörer som vill ta hjälp av vårt nätverk för att nå bredare och samtidigt stötta vår verksamhet (platsannonserna är en tjänst som vi tar betalt för). 

Hur blir jag en rättviseförmedlare?

Gilla vår sida på Facebook, följ oss på TwitterInstagram eller LinkedIn. Tipsa om folk med passande kompetenser i våra efterlysningar och sprid efterlysningarna i dina nätverk genom att gilla, dela eller RT:a. Låt folk i din närhet veta att vi finns och helt kostnadsfritt gärna hjälper till! 

Varför är det oftast “andra än män med nordisk bakgrund” som eftersöks? Det finns ju andra grupper som också är underrepresenterade!

Rättviseförmedlingen tycker att alla föreställningar baserade på stereotyper är begränsande, oavsett vilka de gäller. Vi uppmuntrar alltid de som är med och tipsar på våra efterlysningar att tipsa så brett som möjligt - personer som byter mot normer i olika sammanhang som hamnat i skymundan på grund av de föreställningar vi har om vem som är lämpad för att göra vad.

Ni pratar ofta om bakgrund och kön, tror ni att människor av ett visst kön eller med en viss bakgrund är mer kompetenta än andra?

Nej, det tror vi inte. Vi tror att intelligens och begåvning finns hos många olika människor och att alla sammanhang tjänar på mångfald och på att inkludera fler. Men när till exempel bara män, eller bara kvinnor, eller bara personer med en viss bakgrund syns och hörs i ett visst sammanhang är det ett tecken på att de här sakerna faktiskt spelar roll idag. En vanlig ursäkt till brist på mångfald i ett sammanhang brukar vara: "Dom finns inte!" Därför gör vi våra efterlysningar. "Dom finns inte" betyder ju egentligen "Dom finns inte i mitt nätverk". 

Om jag känner för att starta en diskussion om någon av efterlysningarna, hur gör jag då?

Vi blir himla glada om platsen för kommentarer/svar vid våra efterlysningar lämnas öppen för det som är det viktigaste vi har: alla tips på grymma personer som bryter normen i olika sammanhang. Diskussioner tar vi hellre på info@rattviseformedligen.se eller så kanske du kan hitta ett annat lämpligt forum för dina funderingar. Syftet med efterlysningarna är just nu – att efterlysa och tipsa – och för att inte glömma bort det försöker vi undvika diskussioner under efterlysningarna. Vi förbehåller oss rätten att ta bort eller dölja kommentarer som vi tycker är otrevliga, olämpliga eller inte respekterar principen om alla människors lika värde.

Varför finns Rättviseförmedlingen?

De föreställningar vi har om vem som är lämpad för vad (utifrån exempelvis beroende på om du är man, kvinna, gammal, ung, varifrån dina föräldrar kommer osv) begränsar allas våra möjligheter idag. Dessa föreställningar reproduceras varje dag via tidningar, tv och evenemang som slentrianmässigt anlitar representanter för den givna gruppen människor i tron om att det inte finns några andra – istället för att anstränga sig för att bryta normen. Om någon, säg en arrangör av en IT-konferens, upplever att hen bara hittar exempelvis män som kan prata på temat kan vi enkelt och gratis ge tips på fler namn som också skulle kunna passa. På så sätt får arrangören fler namn att välja från innan de bestämmer vem som får frågan, samtidigt som alla rättviseförmedlare visar upp både för sig själva och för andra att ursäkten “dom finns inte” inte längre håller. Rättviseförmedlingen vill sprida kunskap och synliggöra kompetenta personer som bryter normer i olika sammanhang.

Vilka är Rättviseförmedlingen?

Rättviseförmedlingen är en digital rörelse. Vi består av de just nu över 135 000 som följer oss på sociala medier. Dessa rättviseförmedlare bidrar genom sina nätverk till ett mer jämställt samhälle och utgör tillsammans Rättviseförmedlingen. 

Jag blev inpingad av en vän på en efterlysning på er Facebook eller Twitter. Vad ska jag göra nu?

Vad kul! Om någon av dina vänner pingat in dig i en tråd hos oss betyder det förmodligen att din vän tycker att du matchar den efterfrågade kompetensen i den efterlysningen.

Våra efterlysningar är till för att bredda nätverk åt företag, projekt eller organisationer som upplever att deras eget nätverk är begränsat idag. Det kan handla om att de mest exempelvis hittat män, eller bara personer med nordisk bakgrund, eller bara personer som bor i Stockholm, som är kunniga på något visst området. Våra efterlysningar ger tips om andra som också har rätt kompetens så att uppdragsgivaren får ett bredare urval. Personerna som blivit tipsade om uppmanas sedan att gå in i Listoteket och ansöka om att vara med på en lista över den efterfrågade kompetensen. Listorna kan användas av alla som letar kompetenta personer framöver. Vi litar sedan på att uppdragsgivarna själva använder sig av sin vanliga urvalsprocess för att hitta de som anses vara mest lämpliga för sammanhanget. Ofta handlar det om tillfälliga uppdrag som att sitta i en panel, föreläsa någonstans eller kanske bidra till ett kampanj eller ett projekt på annat sätt.

Om du vill vara med på listan går du in på Listoteket, skapar en profil och ansöker om att vara med på listan!

Hur startade Rättviseförmedlingen?

Rättviseförmedlingen grundades 2010 av Lina Thomsgård, som avgick som styrelsens ordförande i januari 2014 (hon jobbar nu med annat).

Jag vill gärna engagera mig mer, vad kan jag göra då?

Vad roligt att du vill stötta vårt arbete! Med jämna mellanrum söker vi praktikanter, volontärer eller personer att anställa till kansliet. Håll utkik här på hemsidan och på våra sociala medier så ser du när det är dags. Du kan också connecta med oss på vår karriär-sida så får du ett mail när vi söker nya kollegor!

Ni pratar ofta om män och kvinnor, och om nordisk och utomnordisk bakgrund – vore inte det bättre med ett samhälle där sådant inte spelar så stor roll?

Jo, det är ett sådant samhälle vi vill uppnå! När till exempel bara män, eller bara kvinnor, eller bara personer med en viss bakgrund syns och hörs i ett visst sammanhang (i media, i en panel eller på ett seminarium), är det ju ett tecken på att de här sakerna faktiskt spelar roll för vem som syns och hörs i olika sammanhang idag.

Forskaren Jesper Strömbäck skriver till exempel i Demokratiutredningen om hur media påverkar oss: ”I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till.” På så sätt blir exempelvis bilden om vem som anses vara lämpad för något eller kompetent reproducerad i bland annat media. Genom att påpeka detta synliggör vi de föreställningar som begränsar oss idag. Samtidigt utmanar vi stereotyperna genom att visa upp alla de kompetenta personer som också finns men som inte syns lika ofta.

Rättviseförmedlingen har gång på gång bevisat att ursäkten ”det fanns inga andra” inte längre håller. Genom att synliggöra och ifrågasätta föreställningarna folk har om vem som är mest lämpad att göra vad kommer vi närmare det samhälle vi vill uppnå.

Hur finansieras Rättviseförmedlingen? Är Rättviseförmedlingen ett företag?

Rättviseförmedlingen är en stiftelse helt utan vinstdrivande verksamhet. Efterlysningarna är gratis eftersom vi inte vill att det ska kosta massa pengar att bredda nätverk och utmana bilden av vem som är bäst lämpad att göra vad.

Det finns dock andra delar i vår verksamhet som vi tar betalt för. Vi finansieras  så att vi kan fortsätta finnas. Vi finansieras till största del genom att vi föreläser och håller workshops, anordnar kurser och tar betalt för jobbannonser på vår hemsida. Dessutom får Rättviseförmedlingen en mindre del av sin finansiering genom projektstöd.

Om du själv vill donera en slant till vårt fortsatta arbete kan du göra det genom att swisha 1231043694.

Finns Rättviseförmedlingen i andra länder?

Vi har inte egen verksamhet i andra länder, men liknande initiativ finns på flera platser runt om i världen. I Danmark finns exempelvis vår systerorganisation Pluralisterne som precis som vi efterlyser och skapar listor på normbrytande kompetens. 

När vi förekommer i internationella sammanhang går vi under namnet Equalisters. Equal för equality och listers för listorna vi tillsammans samlar ihop. 

Varför skriver ni inte vilka projekt eller sammanhang som står bakom era efterlysningar?

Vi vill inte att ni som tipsar ska bli begränsade när ni funderar kring folk med passande kompetenser. Vi ser att resultatet i tipsen blir bättre och bredare om efterlysaren är anonym, och syftet är ju att skapa en så bred lista som möjligt som kan användas i fler sammanhang framöver. 

Ibland gör ni efterlysningar utan att någon bett er, varför då?

I de fall företag eller medier alldeles uppenbart kört fast, själva uttryckt svårigheter att hitta folk ur underrepresenterade grupper eller om en rättviseförmedlare har uppmärksammat oss om skevhet kan vi ibland göra efterlysningar utan att först ha fått en förfrågan, för att vi vill hjälpa till. Vi brukar också emellanåt pinga företag, organisationer eller andra på Facebook och Twitter i våra efterlysningar för att de enklare ska kunna följa tipsen som kommer in. Våra efterlysningar är inte på något sätt till för att sätta dit aktörer utan syftet är att bredda urval. Vi är nämligen övertygade om att bredare nätverk leder till större bredd, och att det är lättare att hitta personer med rätt kompetens. 

Ni skriver ofta ”andra än män” eller ”andra än män med nordisk bakgrund”. Om ni menar kvinnor och invandrare, varför skriver ni inte bara det?

Vi skriver så för att vi vill belysa normen istället för normbrytarna, och för att vi vill inkludera så många som möjligt i våra efterlysningar. När vi skriver ”andra än män” menar vi givetvis kvinnor, men även personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Under alla våra efterlysningar välkomnar vi tips på personer som bryter andra normer, som exempelvis normer kring bakgrund, ålder eller funktion.

Ni söker ofta efter experter, skribenter, föreläsare och andra högt utbildade personer. Men problemen med en orättvis representation finns på fler håll i samhället, varför jobbar ni inte med det?

Rättviseförmedlingens verktyg – att efterlysa och tipsa om de som andra har svårt att hitta – fungerar bäst när det handlar om att hitta folk som kan inneha tillfälliga, representativa positioner eller ta uppdrag inom frilansande yrken. Det kan exempelvis handla om talespersoner eller  som journalister kan intervjua, experter som kan sitta i paneldebatter, regissörer som kan göra musikvideos/reklamfilm eller föreläsare till branschevenemang. Vi försöker dock vara flexibla och anpassa våra efterlysningar efter varje specifikt sammanhang, så hör hellre av dig till oss och fråga om vi kan efterlysa åt dig en gång för mycket än en gång för lite!

Varför hänvisar ni ibland till mail istället för att debattera och föra diskussioner på Twitter eller Facebook?

Ibland ger vi korta svar på frågor vi får i våra sociala medier, men när det gäller långa diskussioner brukar istället vi hänvisa till mail. Anledningen är att vi vill använda våra sociala medier till att göra det vi är bäst på: efterlysa och tipsa.

Hur tänker Rättviseförmedlingen kring andra stereotyper och föreställningar än de kring kön och bakgrund?

Rättviseförmedlingens syfte är att utmana alla begränsande stereotyper och föreställningar som finns i samhället. Även om allt detta ofta inte formuleras i själva efterlysningarna välkomnar vi alltid tips på personer som bryter alla typer av normer. Genom era tips blir vi ännu bättre på att lyfta fram andra än de som vanligtvis syns och hörs i ännu fler sammanhang. Tänk brett och tipsa hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kan ni hjälpa mig att sprida information om mitt evenemang?

Vi får många frågor från arrangörer av bra och viktiga evenemang, som vill att vi ska använda vår plattform för att marknadsföra dessa.Vi tackar oftast nej. Vi vill att det som postas i våra sociala kanaler ska ha koppling till vår verksamhet och de frågor vi driver. Skulle vi tacka ja till alla förfrågningar vi får och börja sprida information om alla andras arrangemang och kampanjer skulle vi inte kunna få samma genomslag när vi gör det vi gör allra bäst: att efterlysa och tipsa om de som andra har svårt att hitta själva.

Jag tycker inte att man ska prata om sådant som kön och bakgrund eftersom det bidrar till att dela in människor i kategorier. Hur tänker ni?

Vi gillar inte heller att dela in människor i olika kategorier. Det är därför vi alltid formulerar våra efterlysningar utifrån normen, dvs de som redan finns och syns ofta.

Vi vill att alla människor ska ses som individer och inte som representanter för en viss grupp. För att komma dit måste vi erkänna verkligheten som den ser ut idag. Att låtsas som att dessa kategoriseringar inte påverkar oss blir att blunda för människors olika villkor. Vi vill synliggöra människors olika villkor i samhället idag, men helt utan att lägga in några specifika idéer om hur människor är eller känner bara för att de tillhör en viss grupp. 

 

Varför skriver ni ibland att ni vill ha tips på “andra än cis-män”?

När vi gör efterlysningar vill vi synliggöra de som bryter mot normen. En superstark norm i samhället idag är cis-normen, alltså personer som inte har transerfarenhet. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön en tilldelades vid födseln. Transerfarenhet kan innebära en massa olika erfarenheter som du kan läsa mer om till exempel här: http://www.transformering.se/vad-ar-trans. Vi skriver som vi gör i efterlysningen för att belysa normen istället för normbrytarna och för att vi vill inkludera så många som möjligt i våra efterlysningar.

Ni pratar om att man ska räkna och belysa normen för att upptäcka vilka som syns och hörs i olika sammanhang. Hur menar ni då?

Det enklaste är oftast att synliggöra normen istället för normbrytarna. Det vill säga, fundera över vilka som oftast syns och hörs i ditt sammanhang och hur normen ser ut där. När man vet om hur normen ser ut man man sedan arbeta för att motverka, bredda och utmana normen så att fler personer som bryter normen inkluderas.

Rättviseförmedlingens VD är en man med nordiskt ursprung – precis som majoriteten av alla VD:ar i Sverige. På vilket sätt bidrar det till en mångfald?

Gång på gång sker rekryteringar utifrån nätverk, kön, bakgrund och en rad andra faktorer som inte ska spela någon roll. De som kommer vinnande ur den formen av rekrytering är ofta män med nordiskt ursprung – precis en sådan som Henrik Fröjmark, Rättviseförmedlingens VD. Henrik fick dock inte jobbet för att han är man, eller för att han känner rätt personer. Henrik rekryterades utifrån vår egna kompetensbaserade modell där det inte finns plats för diskriminering och magkänsla. 

Forskning säger att grupper där fler erfarenheter, perspektiv och kunskaper får mötas är bättre. Grupper där mångfald råder fattar klokare beslut, når resultat mer effektivt och är mer kreativa. Enfald är alltså inte bra i någon form, varken i samhället eller i vår egen organisation. Majoriteten av våra anställda och styrelseledamöter är kvinnor. Hälften av oss har utländsk bakgrund. Därmed bidrar Henrik till en bredd som gör oss bättre.