Stoppa snabbspåren till näringslivets toppositioner

I sju år har Rättviseförmedlingen utmanat alla de som påstår ”de finns inte” när det är dags för en nyrekrytering där bredd efterfrågas. Ofta är påståendet en omskrivning för ”de finns inte i mitt nätverk” eller ”jag känner inte dem”. Tyvärr är vårt arbete fortfarande lika relevant och behövligt idag som för sju år sedan. Vi tycker inte det duger om man på allvar menar att talangförsörjning, konkurrenskraft och hållbarhet är viktigt för ett fortsatt starkt näringsliv i Sverige.

I Sverige anställs i dag 6 av 10 personer via kontakter. Under 2016 genomfördes drygt 1,4 miljoner rekryteringar på arbetsmarknaden. Det innebär att hundratusentals personers kompetens förblir osynlig. Forskning visar samtidigt att den som anställer gärna anställer personer som liknar sig själv. Detta faktum gör att arbetsmarknaden blir till en självgenererande kopieringsmaskin där vissa valsar runt i ljuset, och andra ständigt hamnar i skymundan.

Vi förundras över alla dessa rekryteringar där få verkar fråga sig om de verkligen har hittat rätt person, eller om de snarare bara hittat rätt bland alla personer som de själva känner.

Det företag som vill bredda sitt eget nätverk vänder sig gärna till rekryteringsbyråer, och möter då ofta en organisation som också är homogen. När exempelvis Dagens Industri tittade på hur det stod till med mångfalden bland topprekryteringsbolagen fann de att fem av de sex granskade bolagen hade en majoritet män i styrelsen och att endast ett bolag hade en vd som är kvinna. Risken är överhängande att också deras nätverk är homogena.

I debatten om jämställdhet och mångfald hörs ofta argument om att meriter ska väga tyngst vid tillsättningar, alltså att kvalifikationer och prestationer ska vara avgörande. Men de fina orden omvandlas alldeles för sällan till verkstad. Hur kan vi på allvar påstå att näringslivet idag är baserat på just meriter, när siffrorna beskriver en helt annan verklighet? Att ge vissa snabbspår till näringslivets toppositioner riskerar att sänka kompetensnivån istället för att höja den och därigenom rusta organisationen för framtiden. Detta bör tas på större allvar än vad det görs idag.

Homogena organisationer är inte bara omoderna, de utgår också från en ohållbar strategi. Den som vill ha en organisation som präglas av innovation och kreativitet bör satsa på att få in en mångfald av människor. Vi är övertygade om det bästa sättet att lyckas med det är genom att börja se kompetens som sitter framför en, istället för att låta nätverk och magkänsla styra.

Sedan starten har vår strävan varit att Rättviseförmedlingen inte ska behövas. Att näringslivet ska ge alla människor lika möjligheter att bidra och visa de går för. Så länge vi inte är där fortsätter vi på Rättviseförmedlingen att fylla luckan och rätta till skevheterna. I dag 1 mars 2017 fyller Rättviseförmedlingen 7 år – och det firar vi genom att ge oss själva ett viktigt nytt uppdrag genom att under året starta en ny rekryteringsverksamhet. Vi utmanar alla arbetsgivare att våga börja rekrytera på kompetens och stoppa snabbspåren för dem som råkar sitta på exempelvis rätt kontakter, rätt kön och rätt bakgrund.

Därför frågar vi nu Sveriges näringsliv – hur ska ni se till att Rättviseförmedlingens arbete inte längre behövs?

Seher Yilmaz

Ordförande Rättviseförmedlingen