Seher Yilmaz: ”Jämlikhet har ingen politisk färg”

Det är alltid enklare att stå vid sidan av och säga att det någon annan gör inte är tillräckligt bra eller rätt. Det är lättare att klaga på andras lösningar än att presentera egna.

Just nu är det många som vill debattera Rättviseförmedlingens metod och motiv. Jag vill därför förklara och förtydliga hur vi arbetar och varför. Konventionen om de mänskliga rättigheterna slår fast följande: ”Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.” Sverige har skrivit under konventionen.

Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006.

I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Att arbeta för alla människors lika värde är inte en fråga om partipolitik på en höger-vänster-skala. Det är en självklarhet och ett ansvar som vi alla har.

Rättviseförmedlingen har en metod för att bidra till mer jämlikhet och jämställdhet i olika sammanhang. Sedan starten 2010 har vi använt sociala medier för att efterlysa och tipsa om de som andra har svårt att hitta på egen hand. Vi har lärt oss att ursäkten ”det finns inga andra” oftast betyder ”jag känner ingen personligen”. Vi har listat allt från jazzhistoriker och aktiehajar till bmx-cyklister och magiker.

Tillsammans med alla rättviseförmedlare har vi sett till att TV-redaktioner, valberedningar och konferensarrangörer har breddat sina urvalslistor med fler kompetenta personer, så att ingen ska bli sittande med en kontaktlista som bara innehåller äldre män, eller bara personer födda i Sverige (eller bara yngre kvinnor för den delen). Vi är övertygade om att ett brett urval ökar chansen för att de mest kompetenta personerna får uppdragen. Vi är lika övertygade om att det alltid är bra att leta utanför sina egna nätverk.

Vår metod är ett sätt att arbeta för att nå ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Vi ser gärna att fler gör något. För ju fler vi är som agerar, desto snabbare kan vi nå fram till det samhälle som lagen slår fast att vi ska sträva mot.

De senaste dagarna har ett par bloggare försökt gissa vilken politisk färg personerna på vår ”Kulturkunniga-lista” har. Ett antal personer har klassificerats som vänster, och en del har dessutom gett sig på att tilldela namngivna personer ursprung. Utifrån det hävdas att vi är en vänsterorganisation som främst lyfter fram vänsteråsikter.

Därför vill jag förtydliga följande:

• Alla som vill kan bidra med tips på personer som matchar de som eftersöks i våra efterlysningar till våra listor. Vi gör inget urval av personer utan vill att de som använder våra listor ska se dem som ett komplement till sitt befintliga nätverk, och använda sig av sina vanliga urvalsmekanismer för att välja rätt person till rätt plats.
• Vi efterlyser inte folk baserat på politiska åsikter utan arbetar med representation utifrån faktorer som kön, bakgrund, ålder och geografi. När vi ber om tips på kulturarbetare är det naturligtvis möjligt att flera av personerna har vänsteråsikter (säkert finns även personer som har andra politiska färger också på listan). När vi ber om tips på aktiehajar eller entreprenörer kanske den politiska sammansättningen blir en annan. Vi vet inte, för vi frågar inte folk vad de röstar på och vi har inga planer på att börja gissa och registrera politiska åsikter. Vad folk röstar på eller tycker i partipolitiska frågor är inte heller relevant för den absoluta majoriteten av listorna vi gör.
• Vi säger inte att vår metod är den enda, och att man inte ska göra något annat. Tvärtom välkomnar vi alla möjliga initiativ och lösningar för att komma närmare det samhälle vi vill uppnå. Ju fler vi är som hjälps åt och kompletterar varandra, desto snabbare går det.

Det är alltid enklare att stå vid sidan av och säga att det någon annan gör inte är tillräckligt bra eller rätt. Det är lättare att klaga på andras lösningar än att presentera egna.

Rättviseförmedlingen gör något. Det vi gör ser till att makten förskjuts och förändras och det sticker vissa i ögonen. Vi är ständigt självkritiska och har ett aktivt arbete för att nå ut bättre i hela landet, och för att uttrycka oss så inkluderande som möjligt i alla våra efterlysningar.

Jag är övertygad om att när vi alla börjar reflektera över vilka som saknas i våra nätverk idag och varför, kommer vi närmare ett samhälle där alla har samma möjligheter att nå dit de vill.

Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen

Här finns fler frågor och svar om vår verksamhet.