Rättviseförmedlingen var en ideell partipolitiskt obunden stiftelse och digital rörelse vars vision var att stereotypa föreställningar om exempelvis kön och bakgrund inte ska begränsa människors möjligheter att göra vad de vill och kan. Rättviseförmedlingens kärna bestod av ett ständigt växande nätverk på Facebook, LinkedIn, Twitter och Instagram med fler än 140 000 följare som varje dag – helt ideellt – hjälptes åt att hitta kompetens som hamnat i skymundan.
Frågor och svar om Rättviseförmedlingen →
Sedan starten 2010 visade Rättviseförmedlingen att ”dom finns inte” oftast bara var en omskrivning för ”jag känner ingen”. Tillsammans med alla följarna hjälpte de företag, organisationer och medier att hitta kompetenta personer ur underrepresenterade grupper som kunde allt från hållbarhet och ledarskap till musikproduktion och utrikespolitik, bara för att nämna några exempel. Med hjälp av konstruktiv kommunikation drev Rättviseförmedlingen samhällsförändring.
Förutom att engagera människor i sociala medier med intresse för jämställdhet, mångfald och jämlikhet samlade organisationen på sig erfarenhet av hur ett framgångsrikt jämlikhetsarbete kunde se ut i praktiken. De utbildade redaktioner, ledningsgrupper, personalavdelningar och många andra i frågor som rör mångfald, representation i media, inkluderande rekrytering och strategier för jämställdhets- och jämlikhetsarbete. Fokus låg på att hitta lösningar och presentera metoder som var konkreta och som kunde praktiseras på en kulturell, strategisk och operativ nivå.
Rättviseförmedlingen har fått Sverige att förstå att representation spelar roll. När Rättviseförmedlingen startade 2010 var det få andra som gjorde det vi gör. Det var att:
En del tyckte nog också att det var något konstigt att räkna. Idag förväntas det att organisationer, redaktioner och arbetsplatser har ett aktivt arbete för att bredda representationen. Vi har tillsammans förändrat normen för hur man arbetar med jämlikhet. När Ekot räknar på mångfald utifrån bakgrund på riksdagsledamöterna efter valet, när Financial Times tar fram ett verktyg för att räkna kvinnor och män i sina artiklar, när vi ser allt fler som på egen hand efterlyser andra än normen i sociala medier, då är det dags att kliva åt sidan. Rättviseförmedlingen har aldrig väntat på att tiden ska gå för att samhället ska bli mer jämlikt. Förändring kräver initiativ. Det har vi tagit. Nu lämnar vi plats till alla de som tar arbetet och kampen vidare med nya metoder.
