Rättviseformedlingen

logo

Vi hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 130 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället. Vill du ha hjälp att hitta folk, maila info@rattviseformedlingen.se.

UMO.se söker redaktör med ansvar för sociala medier och rörlig bild, Stockholm

Stockholms stad söker handläggare med särskilt fokus på ungdomskultur, Stockholm

Statens konstråd söker nya medarbetare, Stockholm

Fler lediga jobb
nyhet

Frågor och svar om vår lokaltidningsgranskning

Publicerad
fredag, 15 april 2016
Uppdaterad
måndag, 18 april 2016

Rättviseförmedlingen har granskat 1800 nyhetsartiklar från sex svenska lokaltidningar. Här finns resultatet. Granskningen är en del i det treåriga projektet Att räkna media, du kan läsa mer om projektet som helhet här. Här finns några frågor och svar om granskningen. 

Hur har urvalet gjorts?

Analysen innefattar 1800 slumpmässigt utvalda nyhetsartiklar publicerade på webben, jämnt fördelade över sex svenska lokaltidningar och publicerade mellan 2015-08-01 och 2015-12-31. Det slumpmässiga urvalet har gjorts av medieanalysföretaget Retriever. Vi har enbart analyserat redaktionernas eget material i den här granskningen så nyheter från TT har valts bort, liksom debattartiklar/ledartexter och annat som inte är nyheter. I studien ingår följande publikationer: Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Jönköpingsposten, Nerikes Allehanda, Norrländska Socialdemokraten och Östersundsposten. Urvalet av tidningar har gjorts så att de är ungefär jämförbara i räckvidd på nätet samt geografiskt spridda över hela landet.

Det här resultatet visar på en bättre könsbalans än er rapport Rättvisaren, vad beror det på?

Det beror på att urvalet gjorts lite annorlunda den här gången. Analysen bakom Rättvisaren bestod av ett slumpmässigt urval av samtliga publicerade artiklar på de granskade sajterna. Det innebar att drygt hälften av de artiklarna var signerade TT – och bland dessa finns en relativt stor andel utrikes- och ekonominyheter (som hör till de mest mansdominerade genrerna), samt nationella sportnyheter. Eftersom vi denna gång ville jämföra de olika tidningarnas individuella resultat valde vi bort allt material från TT och tittade enbart på redaktionernas egenproducerade artiklar. Det innebär att analysen främst omfattar lokalnyheter från tidningarnas eget bevakningsområde, och där är könsbalansen alltså bättre. Vad gäller representationen av personer med utomnordisk bakgrund syns ingen större skillnad (även om den varierar kraftigt mellan de olika tidningarna).

Varför är det viktigt att veta vilka som syns och hörs i media?

I moderna demokratier spelar medierna en viktig roll. I synnerhet nyhetsmedierna, som ofta är medborgarnas viktigaste källa till information om politik och samhälle. Nyhetsmedia utgör en viktig arena för offentlig debatt och är en länk i kommunikationen mellan makthavare och medborgare.

Forskning visar också att medierna kan utöva avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga och över hur människor uppfattar olika aspekter av verkligheten. I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till (Källa: Demokratiutredningen).

En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig i media. När vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises bara för att de inte finns i journalisternas kontaktnät idag. Journalister har en stor individuell makt att välja vilka som ska få uttala sig i olika sammanhang, till exempel genom att bestämma vem som ska tilldelas titeln ”expert” i ett nyhetsinslag, eller vem som ska få mest utrymme för sina uttalanden. Den sammantagna mediabilden påverkar i längden allas våra föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

Tillsammans med Rättviseförmedlingens vanliga arbete av att efterlysa och tipsa om de som vanligtvis inte syns och hörs, blir förändringspotentialen i projektet konkret. De som medierna saknar i sina kontaktnät idag, kan vi snabbt och gratis hjälpa dem att hitta.

Varför har ni valt kategorin ”utomnordisk bakgrund”?

Vi tror inte att alla svenskar med utomnordisk bakgrund har några särskilda egenskaper eller kompetenser gemensamt. Däremot ser vi att de som grupp är underrepresenterade i många olika sammanhang. Istället för att dela in statistiken i utländsk/svensk bakgrund som SCB vanligen gör, har variablerna nordisk/utomnordisk bakgrund använts. Detta eftersom många namn inom Norden liknar varandra eller har funnits länge i flera nordiska länder. Som utomnordisk bakgrund räknas enligt SCB:s definition en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Som läsare är det sällan möjligt att veta var personens föräldrar är födda eller var personen är folkbokförd, men i den mån det är möjligt har vi utgått från den definitionen. De nordiska länderna är Sverige, Finland (inkl. Åland), Norge, Danmark (inkl. Grönland och Färöarna) och Island.

Av Sveriges totala befolkning har 18,7 procent utomnordisk bakgrund (2015-12-31). Andelen skiljer sig kraftigt åt mellan de analyserade tidningarnas bevakningsområdet, men i totalt sett har 14,9 procent av befolkningen i de granskade tidningarnas bevakningsområden utomnordisk bakgrund.

Vill du veta mer om metoden så går vi igenom den noga på sidan 30 – 34 i vår rapport Rättvisaren (samma metod har använts i den här granskningen). Här finns några fler frågor och svar om Rättvisaren och vår metod för att granska media.

Hur säkert är resultatet?

Vårt resultat ligger väl i linje med tidigare granskningar på området. Den globala undersökningen Who makes the news? visade 2015 att bara 31% av de som kommer till tals i svensk nyhetsmedia är kvinnor. Rättviseförmedlingens egna rapport Rättvisaren som släpptes i höstas visade att över 70% av de medverkande i svensk nyhetsmedia var män, samt att mindre än 10% uppfattades ha utomnordisk bakgrund. En liknande granskning av dn.se från 2011 visade att 7 av 10 huvudpersoner var män, och att 8 procent av huvudpersonerna hade minoritetsbakgrund. Publicistiskt bokslut från 2004 visade att 76 % av huvudpersonerna i dagspress var män och att 5 % av huvudpersonerna hade minoritetsbakgrund (s. 43 och framåt).

Eftersom en del av analysen baseras på antaganden utifrån vad som är sannolikt kan resultatet delvis påverkas av vem som genomfört kodningen. För att så långt som möjligt säkerställa säkerheten har vi testat att låta olika personer genomföra samma analys. Vi har då kunnat se att skillnaden i resultat är väldigt liten, oavsett vem som genomför kodningen.

När det gäller nordisk/utomnordisk bakgrund har alternativet “okänd” valts för 2,4% av de medverkande personerna. Då handlar det om personer där ingen känd information finns och där namnet är svårplacerat eller inkonsekvent (exempelvis ett förnamn som är vanligast i Norden tillsammans med ett efternamn som är vanligast utanför Norden). Vi har varit generösa med alternativet ”okänd”.

Självklart är totalresultatet betydligt säkrare än resultaten för respektive tidning (eftersom totalresultatet omfattar fler artiklar).

Vilka bor i Sverige?

Andelen av Sveriges befolkning som har utländsk bakgrund är enligt SCB 21,4 procent (31 december 2015). Utländsk bakgrund har enligt SCB en person som själv är född utomlands, eller vars båda föräldrar är födda utomlands. Andelen personer med utomnordisk bakgrund (enligt samma definition) är 18,7% för riket, för de granskade tidningarnas bevakningsområde är andelen totalt 14,9%.  Här kan du själva göra sökningar i SCB:s statistik.

Vad gäller män och kvinnor är fördelningen i Sverige 50,1 procent män och 49,9 procent kvinnor. (SCB, 31 december 2015)

Hur ser resultaten ut för respektive tidning?

Gefle Dagblad: Män/kvinnor: 67,8%/32,2%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 89%/9,2%/1,8%
Helsingborgs Dagblad: Män/kvinnor: 63,9%/36,1%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 88,3%/7,7%/4%
Jönköpingsposten: Män/kvinnor: 65,2%/34,8%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 91,4%/5%/3,6%
Nerikes Allehanda: Män/kvinnor: 64,5%/35,5%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 87,2%/9,9%/2,9%
Norrländska Socialdemokraten: Män/kvinnor: 60,9%/39,1%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 95%/3,6%/1,4%
Östersundsposten: Män/kvinnor: 69,3%/30,7%. Nordisk/utomnordisk/okänd: 90%/9,1%/0,9%

Hur ser resultaten ut uppdelat på både kön och bakgrund?
I procent av det totala antalet medverkande: 
Män med nordisk bakgrund: 58,7 %
Män med utomnordisk bakgrund: 5,1 %
Män med okänd bakgrund: 8,8%
Kvinnor med nordisk bakgrund: 31,5 %
Kvinnor med utomnordisk bakgrund: 2,2 %
Kvinnor med okänd bakgrund: 1,6%

I procent av andelen män:
Av de män som medverkar har 90,8 procent nordisk bakgrund
Av de män som medverkar har 8 procent utomnordisk bakgrund
Av de män som medverkar har 1,2 procent okänd bakgrund

I procent av andelen kvinnor:
Av de kvinnor som medverkar har 89,1 procent nordisk bakgrund
Av de kvinnor som medverkar har 6,3 procent utomnordisk bakgrund
Av de kvinnor som medverkar har 4,6 procent okänd bakgrund

Studien är gjord på exakt samma sätt som vår tidigare rapport Rättvisaren (med undantag för att vi denna gång valt bort artiklar signerade TT). Vill du läsa mer om metoden så finns den på sidan 30 – 34 i vår rapport Rättvisaren. Här finns ännu fler frågor och svar om Rättvisaren och metoden.

scroll-top