Den här rapporten är den andra i sitt slag, och är framtagen som en del i ett treårigt projekt som delfinansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Utlysningen finns inom programmet “Genus och mångfald för innovation” som stöder projekt som utvecklar kunskap och metoder för innovationer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Inom ramen för projektet tar Rättviseförmedlingen fram ett digitalt verktyg som kan användas för att få fram enkel, överskådlig och jämförbar statistik över vilka som syns och hörs i nyhetsmedia i dag. Det är med hjälp av det verktyget, framtaget i samarbete med den digitala produktionsstudion Department, som vi har tagit fram den statistik som utgör underlaget för den här rapporten. Under projektets gång har vi och kommer vi att löpande hjälpa redaktioner att konkretisera och komma vidare i sitt arbete för en mediebild som inkluderar fler. Det gör vi bland annat genom att ta fram medieanalyser och genom efterlysningar, föreläsningar och utbildningar.
Vill du veta mer om hur vi arbetat med Rättvisaren kan du kolla in vår FAQ . Mer information om Rättviseförmedlingen hittar du här.
Materialet som ligger till grund för Rättvisaren 2016 är 1200 slumpmässigt utvalda artiklar ur följande 11 publikationer: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Metro, Sveriges Radio (sr.se), SVT (svt.se/nyheter), Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Nyheter24. Utöver public service-aktörerna Sveriges Radio och SVT är det de nio kommersiella nyhetstidningar som enligt KIA Index har störst räckvidd (unika webbläsare per dag) som har analyserats, inklusive två regionala aktörer med utbredd läsning lokalt (GP & Sydsvenskan).
För att undvika att samma nyhetshändelser påverkar resultatet märkbart är undersökningsperioden varannan månad från januari fram till juli 2016 (januari – mars – maj – juli 2016).
Det slumpmässiga urvalet är framtaget av medieanalysföretaget Retriever och baseras på samtliga publicerade artiklar på respektive nyhetssajt under tidsperioden. Vi använder oss av ett slumpmässigt urval då ambitionen är att analysera den totala mediebilden.
Materialet som ligger till grund för expertgranskningen är 600 artiklar från samma tid-ningar och samma tidsperiod som i Rättvisaren 2016 (se ovan). Urvalet av artiklar är i denna granskning tvärtemot inte slumpmässigt.
Enbart nyhetsmaterial har analyserats eftersom just nyheter utgör en viktig källa till information. Journalistiken strävar genom sitt uppdrag efter oberoende och opartisk rapportering. Åsiktsmaterial som exempelvis recensioner, krönikor eller ledartexter har inte kodats.
Rapporten baserar sig uteslutande på webbmaterial. Anledningen till detta är att svenska medborgare i allt högre grad regelbundet tar del av nyheter på nätet istället för i de traditionella papperstidningarna. Särskilt när syftet är att få information om politik och samhälle är det digitala medier som läsarna vänder sig till i första hand (Strömbäck, ”Demokratin och det förändrade medielandskapet”, 2015). Enbart text (inga bilder eller videoklipp) har analyserats. Artiklarna har kodats i ett digitalt verktyg för mediegranskning som Rättviseförmedlingen har utvecklat tillsammans med den digitala produktionsstudion Department, med stöd av Vinnova. Verktyget gör kodningen snabbare och enklare genom att läsa in delar av texten automatiskt och föreslå alternativ, men det är alltid en metodutbildad person som gjort den slutgiltiga avvägningen för hur en variabel kodats.
Enbart medverkande personer har kodats. Att medverka har i denna analys definierats som att en person antingen är huvudperson eller uttalar sig i en nyhetsartikel. Artiklar där ingen är huvudperson och där ingen person uttalar sig har inte analyserats. Att uttala sig kan innebära antingen ett direkt (talstreck) eller ett indirekt citat (“personen hävdade att …”). Observera att en huvudperson inte behöver uttala sig för att medverkan ska räknas. Som huvudperson räknas en person som tydligt är i fokus för artikelns handling och som omnämns antingen i rubrik eller tidigt i ingressen.
I rapporten har personer endast kodats då det funnits någon information som gjort det möjligt att göra ett antagande om personens kön eller bakgrund. Helt anonymiserade personer som ”brottsoffret” har alltså inte heller kodats. I en artikel om ”den 23-årige mannen” skulle alltså personens kön och ålder kodas, men inte nordisk/utomnordisk bakgrund eftersom det inte finns någon information som gör det möjligt att dra en slutsats om bakgrunden. Enbart individer har kodats, inte grupper som ”skolbarnen” eller ”pensionärerna”. Inte heller djur eller fiktiva personer har kodats. Kön har kodats för samtliga medverkande personer när sådan information finns, medan nordisk/utomnordisk bakgrund enbart har kodats för personer som antas bo i Sverige eller vara svenska medborgare.
Alla artiklar har tilldelats en eller flera av nedanstående genrer:
- Inrikes
- Utrikes
- Ekonomi
- Politik
- Sport
- Kultur/Nöje
Samtliga artiklar har kodats som antingen inrikes eller utrikes, beroende på var någonstans händelsen utspelar sig och vilka som är inblandade. Artiklarna har (utöver inrikes/utrikes) tilldelats ytterligare en genre om en sådan passar in. En nyhet som handlar om regeringens budgetproposition skulle då tilldelas kategorierna inrikes och ekonomi.Eftersom det är väldigt få svenskar som uttalar sig om utrikesnyheterna har vi valt att inte redovisa det resultatet.
Kön har kodats för samtliga personer som uppfyller kravet för att medverka, om det finns någon information som gör det möjligt att dra en slutsats om personens kön. Det är naturligtvis svårt att veta vilket kön en person i en artikel identifierar sig som. Rapporten utgår från vad en mediekonsument kan uppfatta som sannolikt utifrån de pronomen som används i texten, samt känd information om personen och deras förnamn.
Bilder har inte använts som underlag för att bedöma en persons könstillhörighet. Pronomen som används i texten har i kodandet givits större vikt än personers egennamn. I andra hand har förnamnet analyserats, vid behov med hjälp av den internationella namndatabasen NamSor som tar fram namnets mest sannolika könstillhörighet. Om inga pronomen används och personen till exempel bara presenteras med efternamn och titel, har personens Wikipediasida (om sådan finns) granskats för att se om det finns information där. Att utgå ifrån Wikipedia istället för att låta allmänbildningen hos den som utför analysen avgöra kodningen, gör det troligare att en annan person skulle få samma resultat vid en upprepning av analysen. Om inget pronomen används och personen har ett namn som är vanligt hos båda könen samt saknar Wikipediasida, kodas personens kön som ”okänt”.
Kodschemat innehöll även kategorin ”icke-binär”, men i de texter som analyserats före-kom inget pronomen som ”hen”, och det förekom heller ingen person som uttryckligen definierades som ickebinär. Syftet med analysen är inte att definiera enskilda personers könstillhörighet utan att visa på vad en mediakonsument kan antas uppfatta.
Nordisk/utomnordisk bakgrund har kodats endast för personer som verkar ha svensk anknytning (bor i Sverige eller är svenska medborgare som tillfälligt vistas utomlands) och där det finns någon information (exempelvis namn) som gör det möjligt att dra en slutsats. Att med säkerhet avgöra en medverkande persons bakgrund innebär förstås även det svårigheter. Men att uppnå en statistiskt godtagbar fingervisning är möjlig genom att utgå ifrån samma information som när en persons kön kodas: vad en mediakonsument kan uppfatta utifrån den information som finns i texten, känd information om personen och i sista hand personens namn. Inte heller här har bilder använts som underlag för att bedöma en persons bakgrund. Istället för att dela in statistiken i utländsk/svensk bakgrund har variablerna nordisk/utomnordisk bakgrund använts. Detta eftersom många namn inom Norden liknar varandra eller har funnits länge i flera nordiska länder. Som ”utomnordisk bakgrund” räknas enligt SCB en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Som läsare är det sällan möjligt att veta var personens föräldrar är födda, men i den mån det är möjligt har rapporten försökt utgå från den definitionen. De nordiska länderna är Sverige, Norge, Finland (inkl. Åland), Danmark (inkl. Grönland och Färöarna) och Island.
I första hand används information om personens bakgrund som finns i själva nyhetstexten. Finns ingen sådan information granskas istället om personen har en Wikipediasida och om denna i så fall innehåller information om personens födelseland eller föräldrarnas födelseland. I allra sista hand har personens för- och efternamn granskats. Om osäkerhet uppstår kring ett namns ursprung stäms det istället av i två olika namndatabaser (NamSor och Behind the Name) för att få deras svar på var någonstans i världen namnen är vanligast. Resultatet från databaserna har använts som ett hjälpmedel och inte som ett facit, i sista led är det alltså den individ som utfört kodningen som fattat ett beslut. När personer har för- och efternamn som kommer från olika delar av världen, eller ett svårtolkat namn, väljs konsekvent alternativet ”okänd”. Den här variabeln är trubbig och det finns en felmarginal, men resultatet ger ändå en indikation över hur väl media speglar alla oss som bor i Sverige idag. Syftet är inte att definiera enskilda personers bakgrund utan att visa på vad en mediakonsument kan antas uppfatta.
Alla personer som uppfyller kriterierna för att kodas har tilldelats en funktion utifrån den roll de har i artikeln. Syftet är att kunna se vilka personer som har vilka roller och möjliggöra en mer kvalitativ analys. Funktionerna redovisas ej i rapporten, men nämns i några av de förklarande texterna.
De funktioner som använts i analysen är följande:
Expert
En expert medverkar i egenskap av sig själv, och uttalar sig i sin personliga roll som kunnig på området. Experten är själv inte inblandad i den händelse artikeln handlar om, utan medverkar för att tillföra en “opartisk” bedömning av situationen. Undantaget är forskare vid universitet eller andra institutioner som presenterar sina egna studier – de kodas också som experter trots att de är inblandade i själva “händelsen” dvs. studien. Forskare som presenterar en rapport åt en extern kommersiell eller tydligt partisk uppdragsgivare kodas istället som talespersoner (då de presenterar en ”part i målet”).
Talesperson
En talesperson uttalar sig i sin yrkesroll, å något eller någons vägnar. Personen är antingen i ansvarig position eller en tydlig företrädare för någon eller något. Det kan vara en representant som uttalar sig för en myndighet, ett politiskt parti, ett fotbollslag eller ett företag. Advokater som uttalar sig för sina klienters räkning kodas också som talespersoner. En talesperson medverkar i en artikel eftersom den eller de som personen företräder på något sätt är inblandade i den händelse som beskrivs. Politiker har alltid kodats som talespersoner, även om de uttalar sig om privata åsikter om frågor som inte är politiska.
Exempel: Talesperson vs expert
I en artikel om att Slussenbygget upprör miljöpartister kodas en ev. MP-politiker som talesperson (för partiet). Detta för att Miljöpartiet är en tydlig aktör i händelsen. Om två andra personer förekommer i artikeln – en moderat politiker och en professor i infrastruktur – blir skillnaden tydlig. Den moderata politikern får också anses vara en talesperson, då Moderaterna i allra högsta grad är inblandade i händelsen (Slussenbygget). Infrastrukturprofessorn är dock en expert. Hen har ingen inblandning i själva Slussenbygget men medverkar i rollen av expert på området.
Yrkesperson
Till den här kategorin hör personer som medverkar i sina yrkesroller, utan att vara talespersoner eller experter. Personen representerar bara sig själv och sin personliga åsikt. För att använda samma exempel som tidigare, en artikel om Slussenbygget, skulle en taxichaufför som framför sina åsikter (i relation till arbetet som taxichaufför) kodas som yrkesperson. En förbipasserande privatperson som tillfrågas om sin personliga åsikt skulle däremot kodas som civilperson.
Ett vanligt exempel på personer som kodats som yrkespersoner är kända personer som medverkar i sina yrkesroller som idrottare, programledare, musiker eller skådespelare.
Civilperson
En person som hamnar i den här kategorin uttalar sig inte i ansvarig position och inte heller som företrädare för sin arbetsplats eller sin yrkesroll. Personen representerar bara sig själv och sin personliga åsikt, och personens yrke är alltså oväsentligt i sammanhanget. I artikeln om Slussenbygget skulle en enkät med stockholmare på stan innehålla personer i den rollen.
Ett annat vanligt exempel på personer som kodats som civilpersoner är brottsoffer, förövare eller privatpersoner som drabbas av en händelse (som i tidigare exempel: Lisa, 86, upprörs av Slussenbygget ”Det kommer att förstöra utsikten från min balkong”).
För att säkerställa att tillräckligt många artiklar analyserats i granskningen noterades delresultat under arbetets gång. Dessa del-
resultat låg väldigt nära slutresultatet, vilket är en indikation på att antalet artiklar i urvalet är tillräckligt stort.
Eftersom en relativt stor del av analysen baseras på antaganden utifrån vad som är sannolikt kan resultatet delvis påverkas av vem som genomfört koden. För att så långt som möjligt säkerställa pålitligheten genomfördes en testdag då olika externa personer fick genomföra kodningen. Försöket visade att skillnaden i resultat är väldigt liten oav-sett vem som genomfört kodningen.