Rättvisaren 2016
Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men våra nyhetsmedier hänger inte med. Vissa säger att förändring kräver tid. Det är fel. Förändring kräver inte tid, utan initiativ.
I ett av världens mest jämställda länder nöjer vi oss fortfarande med ojämställdhet
Varför har vi inte kommit längre än så här?
För många år sedan fick jag höra en gåta om en pappa och son som är med om en tragisk olycka och när sonen kommer till sjukhuset för operation säger kirurgen: ”Jag kan inte operera den här pojken, det är min son.” Jag lyckades inte klura ut hur det hängde ihop då.
Som tur är har vi kommit längre idag och de flesta kan lista ut att en kvinna kan vara kirurg. Men vi har inte kommit långt nog. För i ett av världens mest jämställda länder nöjer vi oss fortfarande med ojämställdhet. De flesta som hörs i nyheterna är män. Samtidigt osynliggörs till stor del de som har utomnordisk bakgrund.
Vilka som får vara experter i medierna är viktigt för vår bild av vem som har kompetens. Därför har vi i årets Rättvisaren tittat närmare på just expertrollen. Vår granskning visar att medierna har fastnat i stereotypa roller. Männen dominerar – och när kvinnor får inta expertrollen gör de det genom att prata om sjukvård och utbildning.
Då är det kanske inte så konstigt att vi inte längre förvånas av att kvinnor är kirurger. Men vi behöver hjälpas åt att bryta mönster på fler områden. På Rättviseförmedlingen vill vi att alla ska kunna vara med och påverka vilka som får komma till tals i nyheterna.
I denna rapport finns tips på hur du som privatperson eller journalist kan förändra de här siffrorna. Hjälp till du med.
Så här har vi tagit fram statistiken.
Seher Yilmaz
Ordförande,
Rättviseförmedlingen
Så här ser sverige ut idag
Könsfördelning
Bakgrund
Om mediebilden verkligen speglade alla oss som bor i Sverige idag, hur skulle resultatet se ut? För att kunna sätta rapportens resultat i en kontext behöver vi först ta reda på hur Sveriges befolkning är sammansatt just nu.
Siffrorna kommer från SCB och visar befolkningens sammansättning 31 augusti 2016. Med utomnordisk bakgrund menas att personen antingen själv är född utanför Norden, eller har två föräldrar som är födda utanför Norden.
Dela avsnittVad har hänt på ett år?
Könsfördelning 2016
Bakgrund 2016
Könsfördelning 2015
Bakgrund 2015
Rättvisarens totala resultat för samtliga medverkande personer 2016 visar återigen att kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i svensk nyhetsmedia. Alltså har det inte hänt särskilt mycket sedan förra mätningen. Visserligen skiljer sig resultaten åt med någon procentandel, men skillnaden är så liten att det inte går att dra några slutsatser av den.
Dela avsnittVem får vara expert?
Total kön
Total bakgrund
Titel
Att vara expert i media är att ha makt. En expert förklarar nyheterna, pekar på problemen och levererar lösningarna. I förlängningen betyder det att en expert som intervjuas i en artikel eller i ett nyhetsinslag kan välja inriktning på den offentliga debatten och påverka politiska beslut.
När det gäller svensk media är det oftast redaktionen eller den enskilda journalisten som väljer vem som får uttala sig som expert. Mediernas val av experter sänder en viktig signal angående vem som är trovärdig och kompetent nog att förklara nyheterna och sätta dem i sammanhang som vi förstår.
Därför är det nedslående att över 70 procent av dem som intervjuas i media är män. Att bara 8 procent har utomnordisk bakgrund är också underkänt.
I årets rapport har vi tittat närmare på vem som får vara expert i våra svenska medier.
Dela avsnittVanligaste experten – en forskare
Kön
Bakgrund
En majoritet av experterna som får uttala sig i svenska medier kommer från forskar- och universitetsvärlden, en värld som är både jämställd och internationell. Trots detta är inte ens tre av tio forskare i vår undersökning kvinnor. Däremot är representationen av personer med utomnordiskt bakgrund högre bland forskarna än genomsnittet.
Om vi jämför med verkligheten är 44 procent av dem som forskar och undervisar på Sveriges universitet och högskolor kvinnor, och 30 procent av dem har utländsk bakgrund (Universitet och högskolor – Årsrapport 2016, rapport 2016:10, UKÄ). Eftersom vi utgår från definitionen utomnordisk bakgrund är just de siffrorna inte direkt jämförbara.
Till forskare räknas professorer, doktorander, lektorer och andra personer med akademiska titlar.
Dela avsnittKönsstereotyperna styr mediernas val av experter
Sjukvård / Utbildning
Politik / Ekonomi
I vår undersökning visar det sig att stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga påverkar vem som får kommentera dem. Slår vi ihop ämnen som sjukvård och utbildning är nästan hälften av experterna som kommenterar dessa nyheter kvinnor, medan de som får kommentera ämnen som ekonomi, näringsliv och politik oftare är män. Bland experterna som får kommentera politik är endast 17,9 procent kvinnor.
Dela avsnittUtomnordiska experter syns inte i inrikesnyheterna
Inrikesnyheter
Utrikesnyheter
I inrikesnyheterna får experter förklara dagsaktuella ämnen som berör alla svenskar. De analyserar och ger perspektiv på rapporteringen kring allt från integration till utbildning. Men bland experterna som kommenterar inrikesnyheterna är andelen svenskar med utomnordisk bakgrund väldigt låg. Däremot får de oftare uttala sig om händelser utomlands.
Dela avsnitt