Rättviseformedlingen

logo

Vi hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 130 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället. Vill du ha hjälp att hitta folk, maila info@rattviseformedlingen.se.

Natur & Kultur söker projektledare pedagogik, Stockholm

Stockholms stad söker handläggare med särskilt fokus på ungdomskultur, Stockholm

Stockholms Konstnärliga Högskola söker nya medarbetare, Stockholm

Fler lediga jobb
nyhet

Frågor och svar om vår debattartikel i Aftonbladet

Publicerad
tisdag, 8 mars 2016

Idag den 8 mars skriver vi en debattartikel i Aftonbladet som lyfter fram att kvinnor med utomnordisk bakgrund är särskilt underrepresenterade i svensk nyhetsmedia. Siffran bygger dels på vår granskning Rättvisaren som omfattade 2400 artiklar samt ytterligare 1000 artiklar som lagts till det resultatet för att få ännu säkrare siffror.

Studien är gjord på exakt samma sätt som Rättvisaren. Läs mer om tillvägagångssättet här: Frågor och svar om Rättvisaren


Hur ser skillnaden ut mellan kvinnor i allmänhet och kvinnor med utomnordisk bakgrund?

Vi har bara kodat bakgrund för de personer som verkar bo i Sverige eller antas vara svenska medborgare, eftersom syftet är att titta på vilka som i media utgör ”Sveriges befolkning” (utländska personer som bor i andra länder har alltså inte kodats för bakgrund). Bland de som kodats som ”utomnordisk bakgrund” är 2,5 procent kvinnor och 6,4 procent män. (Rättvisarens resultat, som omfattade 1000 färre artiklar, gav en andel kvinnor med utomnordisk bakgrund på 2,6 procent). D.v.s. könsfördelningen inom gruppen ”utomnordisk bakgrund” ser ut ungefär som könsfördelningen totalt – det innebär att kvinnor med utomnordisk bakgrund är särskilt osynliga i rapporteringen. Om media skulle spegla befolkningen så skulle gruppen kvinnor i allmänhet synas ungefär dubbelt så ofta som de gör idag – och kvinnor med utomnordisk bakgrund borde synas mer än tre gånger så ofta. 

Vår senaste analys visar att kvinnor utgör 28.9% procent av de som medverkar i nyhetsmedia.

Varför är det problematiskt att utomnordiska kvinnor är underrepresenterade i svensk media?

En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig i media. När vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises bara för att de inte finns i journalisternas kontaktnät idag. Journalister har en stor individuell makt att välja vilka som ska få uttala sig i olika sammanhang, till exempel genom att bestämma vem som ska tilldelas titeln ”expert” i ett nyhetsinslag, eller vem som ska få mest utrymme för sina uttalanden. Den sammantagna mediabilden påverkar i längden allas våra föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

Varför har ni valt kategorin ”utomnordisk bakgrund”?

Vi tror inte att alla svenskar med utomnordisk bakgrund har några särskilda egenskaper eller kompetenser gemensamt. Däremot ser vi att de som grupp är underrepresenterade i många olika sammanhang. Istället för att dela in statistiken i utländsk/svensk bakgrund har variablerna nordisk/utomnordisk bakgrund använts. Detta eftersom många namn inom Norden liknar varandra eller har funnits länge i flera nordiska länder. Som utomnordisk bakgrund räknas enligt SCB en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Som läsare är det sällan möjligt att veta var personens föräldrar är födda eller var personen är folkbokförd, men i den mån det är möjligt har rapporten försökt utgå från den definitionen. De nordiska länderna är Sverige, Finland (inkl. Åland), Norge, Danmark (inkl. Grönland och Färöarna) och Island.

Hur säkert är resultatet?

En liknande granskning av dn.se från 2011 visade att 7 av 10 huvudpersoner var män, och att 8 procent av huvudpersonerna hade minoritetsbakgrund. Publicistiskt bokslut från 2004 visade att 76 % av huvudpersonerna i dagspress var män och att 5 % av huvudpersonerna hade minoritetsbakgrund (s 43 och framåt). Att resultatet för kvinnor med utomnordisk bakgrund bara förändrades med 0,1 procent när vi la till ytterligare 1000 artiklar tyder också på att resultat är säkert och att antalet kodade artiklar är tillräckligt.

Eftersom en del av analysen baseras på antaganden utifrån vad som är sannolikt kan resultatet delvis påverkas av vem som genomfört kodningen. För att så långt som möjligt säkerställa säkerheten har vi testat att låta olika personer genomföra samma analys. Vi har då kunnat se att skillnaden i resultat är väldigt liten, oavsett vem som genomför kodningen.

När det gäller nordisk/utomnordisk bakgrund har alternativet “okänd” valts för 1,8% av de medverkande kvinnorna. Då handlar det om personer där ingen känd information finns och där namnet är svårplacerat eller inkonsekvent (exempelvis ett förnamn som är vanligast i Norden tillsammans med ett efternamn som är vanligast utanför Norden). Vi har varit generösa med alternativet ”okänd”.

Vilka medier ingår i granskningen? 

I granskningen ingår 3400 slumpmässigt utvalda webbpublicerade artiklar från 2015, från både rikstäckande och lokala nyhetssajter:

Aftonbladet – Dagens Industri – Dagens Nyheter – Expressen – Gefle Dagblad – Göteborgs Posten – Helsingborgs Dagblad – Jönköpingsposten – Nerikes Allehanda – Norrländska Socialdemokraten – Sveriges Radio (sr.se) – Svenska Dagbladet – SVT (svt.se/nyheter) – Sydsvenskan – Upsala Nya Tidning – Östersundsposten

 

scroll-top