Rättviseformedlingen

logo

Vi hjälper projekt, organisationer och medier att hitta kompetens. Varje dag samarbetar över 130 000 rättviseförmedlare i sociala medier för att konstruktivt korrigera skevheter i samhället. Vill du ha hjälp att hitta folk, maila info@rattviseformedlingen.se.

Natur & Kultur söker projektledare pedagogik, Stockholm

UMO.se söker redaktör med ansvar för sociala medier och rörlig bild, Stockholm

Stockholms stad söker handläggare med särskilt fokus på ungdomskultur, Stockholm

Fler lediga jobb

Frågor och svar om Rättvisaren 2017

Publicerad
fredag, 17 november 2017
Uppdaterad
söndag, 19 november 2017

1. Vad har ni analyserat i rapporten? 

Vi har tittat på vilka som förekommer i svensk nyhetsmedia utifrån kategorierna kön och nordisk/utomnordisk bakgrund (se fråga 3 för mer utförligt svar om hur vi har kodat kategorierna).

Vi har analyserat vilka som medverkar* i nyhetstexter. Det betyder att vi inte har analyserat vilka som är journalister och fotografer och vi har inte analyserat videoklipp och bilder. Vi har inte heller tagit med texter som inte är nyhetstexter, som till exempel ledartexter eller krönikor, i rapporten.

*Att medverka har vi definierat som att en person antingen uttalar sig i artikeln eller är huvudperson i artikeln. En huvudperson behöver alltså inte uttala sig för att medverka. Nyhetstexter där ingen uppfyller kraven för att medverka har inte analyserats.

2. Varför är det viktigt att veta vilka som syns och hörs i media?

Medierna spelar en viktig roll i vårt samhälle. I synnerhet nyhetsmedierna, som ofta är medborgarnas viktigaste källa till information om politik och samhälle. Det journalistiska uppdraget är att spegla och berätta om den verklighet vi lever i. Nyhetsmedia utgör en viktig arena för offentlig debatt och är också en länk i kommunikationen mellan makthavare och medborgare.

Forskning visar också att medierna kan utöva avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga och över hur människor uppfattar olika aspekter av verkligheten. I praktiken blir mediernas bilder av verkligheten ofta verkligare än verkligheten, eftersom det är mediernas bilder av verkligheten som människor har tillgång till. (Källa: Demokratiutredningen).

En stor del av det offentliga samtalet där vi formar och omförhandlar vår verklighets- och självbild, utspelar sig i media. När vissa grupper inte deltar på lika villkor i det offentliga samtalet blir det i längden ett demokratiskt problem. Dels för att alla inte får komma till tals, men också för att kompetenta och intressanta personer riskerar att förbises bara för att de inte finns i journalisternas kontaktnät idag. Journalister har en stor individuell makt att välja vilka som ska få uttala sig i olika sammanhang, till exempel genom att bestämma vem som får vara ”expert” i ett nyhetsinslag, eller vem som ska få mest utrymme för sina uttalanden. Den sammantagna mediabilden påverkar i längden allas våra föreställningar om vem som har kompetens att göra eller vara något.

3. Hur har personers kön eller bakgrund kodats i analysen?

Rapporten utgår från vad en mediekonsument kan uppfatta som sannolikt. Analysen har utgått från följande:

1 ) Information som finns i texten Bilder har inte använts som underlag för att bedöma en persons kön eller bakgrund. När det gäller kön tittar vi på exempelvis använt pronomen. Annan information som tydliggör en persons bakgrund eller kön ges högre prioritet än en persons namn.

2) Känd information om kända personer. För kända personer som har en wikipedia-sida har information hämtats därifrån, exempelvis information om var personen är född. Anledningen till att använda Wikipedia istället för att utgå från allmänbildningen hos den som kodar, är för att resultatet av kodningen inte ska variera beroende på vem som kodar.

3) Personens namn. När ingen annan information finns har personen tilldelats det kön som vanligen följer med personens förnamn. När det gäller bakgrund har personen tilldelats en bakgrund utifrån var någonstans i världen personens namn är vanligast (inte på lands- eller regionsnivå utan kodningen anger bara om personens namn är vanligast inom eller utanför de nordiska länderna). Två olika databaser (NamSor och Behind the name) har vid behov använts som hjälpmedel för att identifiera namn som “vanligast i Norden” eller “vanligast utanför Norden” och kön. När ingen annan information finns och personens namn är svårdefinierat, har alternativet “okänd” konsekvent valts.

4. Hur kommer det sig att ni valde att göra en kvantitativ analys istället för en kvalitativ?

Eftersom Rättviseförmedlingen arbetar med att hitta de som saknas i olika sammanhang har vi för Rättvisaren använt ett kvantitativt angreppssätt, just för att upptäcka vilka det är som konsekvent saknas. Det finns många kvalitativa studier som tittar mer just framställningar i media. Här är några exempel på fler medieanalyser om kön och utländsk bakgrund att fördjupa sig i:

Om kön och journalistik i Nordicom.

En analys av kön och bakgrund i danska medier

En studie om media och synen på minoriteter

Statens medieråd om män och kvinnor i medierummet

Politiska skandaler: behandlas män och kvinnor olika i nyhetsmedia

Om mångfald och public service (Gunilla Hultén), s 108

Svensk journalistik – bromskloss eller pådrivare för jämställdhet? (Maria Edström)

Massmediernas enfaldiga typer 1994

5. Hur säker är metoden?

När det gäller nordisk/utomnordisk bakgrund har alternativet “okänd” valts för drygt 3 % av de medverkande personerna i Rättvisaren. Då handlar det om personer där ingen känd information finns och där namnet är svårplacerat eller inkonsekvent (exempelvis ett förnamn som är vanligast i Norden tillsammans med ett efternamn som är vanligast utanför Norden). Vi har varit generösa med alternativet ”okänd”.

Det är viktigt att poängtera att även om vi skulle plussa på procentenheterna för ”okänd” under kategorin utomnordisk bakgrund, så rör det sig ändå om en stor underrepresentation.

Varken kön eller bakgrund har kodats för helt anonymiserade personer som exempelvis ”hyresgästen” eller ”cyklisten”. Dessa personer har alltså inte kodats som ”okänd”, utan de är borträknade ur resultatet.

6. Hur säkert är resultatet?

Resultatet går väl i linje med tidigare studier på området. Den globala undersökningen ”Who makes the news” visade 2015 att 76 % av huvudpersoner i media globalt sett är män – en siffra som var exakt likadan när de gjorde samma mätning år 2010. De svenska resultaten ur dessa rapporter har varit något mer könsbalanserade än det globala genomsnittet: 68 % män 2010 och 69 % män år 2015. En liknande granskning av dn.se från 2011 visade att 7 av 10 huvudpersoner var män, och att 8 procent hade minoritetsbakgrund. Publicistiskt bokslut från 2004 visade att 76 % av huvudpersonerna i dagspress var män och att 5 % av huvudpersonerna hade minoritetsbakgrund (s.43 och framåt). På genews.io hittar du automatiskt genererad statistik över könsbalansen som uppdateras dagligen.

För att säkerställa att tillräckligt många artiklar analyserats i granskningen noterades delresultat under arbetets gång. Dessa delresultat låg väldigt nära slutresultatet, vilket är en indikation på att antalet artiklar i urvalet är tillräckligt stort. Eftersom en relativt stor del av analysen baseras på antaganden utifrån vad som är sannolikt kan resultatet delvis påverkas av vem som genomfört koden. För att så långt som möjligt säkerställa pålitligheten genomfördes en testdag då olika externa personer fick genomföra kodningen. Försöket visade att skillnaden i resultat är väldigt liten oavsett vem som genomfört kodningen.

7. Hur har ni valt ut artiklarna som har kodats?

Vi har valt att enbart analysera nyhetsmaterial eftersom just nyheter utgör en viktig källa till information, och eftersom nyheter till sin form strävar efter att vara opartiska och sanningsenliga.

Inhämtningarna av artiklarna till urvalet har genomförts av medieanalysföretaget Retriever. Materialet som ligger till grund för Rättvisaren 2017 är 2200 slumpmässigt utvalda artiklar ur följande 11 publikationer:

Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Metro, Sveriges Radio (sr.se), SVT (svt.se/nyheter), Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Nyheter24.  Utöver public service-aktörerna Sveriges Radio och SVT är det de nio kommersiella nyhetstidningar som enligt KIA Index 2016 hade störst räckvidd (unika webbläsare per dag) som har analyserats, inklusive två regionala aktörer med utbredd läsning lokalt (GP & Sydsvenskan).

Det slumpmässiga urvalet baseras på samtliga publicerade artiklar på respektive nyhetssajt under tidsperioden. Vi använder oss av ett slumpmässigt urval därför att ambitionen är att analysera den totala mediebilden.

För att undvika att samma nyhetshändelser påverkar resultatet märkbart är undersökningsperioden varannan månad från januari fram till juli 2017 (januari – mars – maj – juli 2017).

8. Vad skulle jag/mitt namn kodas som?

En person som heter Anna Andersson skulle kodas som “kvinna” och “nordisk bakgrund” (om ingen annan information finns i själva nyhetstexten eller på Wikipedia). En person som heter Mohammed Said skulle kodas som “man” och “utomnordisk bakgrund”. Om personen har ett namn som gör det svårt att dra en slutsats, exempelvis Mohammed Andersson eller Kim Andersson, skulle personens bakgrund eller kön kodas som “okänd” (om ingen annan information finns i texten eller på Wikipedia). Vi har sett att detta tillvägagångssätt hamnar nära verkligheten även om det inte är exakt på individnivå (se fråga 4.). Vi har inte tittat på bilder för att bedöma varken en persons bakgrund, ålder eller kön. Syftet är inte heller att köns- eller ursprungsbestämma individer, utan att titta på hur den sammantagna mediebilden ser ut.

9. Analysen klumpar väl ihop folk i kategorier?

Ja – det gör all översiktlig statistik (det är liksom själva grejen med statistik, se t.ex. Statistiska Centralbyråns analyser för fler exempel).

Vi tror inte personer av en viss könstillhörighet, en viss bakgrund, bostadsort eller ålder behöver vara eller känna på ett visst sätt bara för att de i analysen kodats som en viss grupp, utan syftet är att få en översiktlig bild av vilka som kommer till tals i svensk nyhetsmedia idag. Att vi har en kategori som heter ”kvinnor” betyder alltså inte att alla enskilda kvinnor medverkar mer sällan i media än alla enskilda män. Detsamma gäller kategorierna för bakgrund. Det handlar om att synliggöra ett mönster som man ser först när man tittar på många artiklar tillsammans. Statistikens syfte är alltså inte att dra slutsatser på individnivå.

10. Registrerar ni folk? Och hur förhåller ni er till Personuppgiftslagen (PUL)?

Nej, vi registrerar absolut inte människor – statistiken är helt anonymiserad och går inte att knyta till särskilda personer. Inga personuppgifter har sparats på något sätt.

11. Hur har ni analyserat representationen av personer med funktionsvariationer?

Denna rapport fokuserar enbart på kön och bakgrund. Det är fullt möjligt att vi kommer att utvidga det till att omfatta fler analyspunkter framöver. När det gäller just personer med normbrytande funktionsvariationer är det svårt att göra den typen av kvantitativ textanalys som vi gjort i det här fallet, eftersom det sällan skrivs ut om den som medverkar har exempelvis en syn- hörsel- eller rörelsevariation. Det betyder inte att vi tycker frågan är oviktig! Rättviseförmedlingen vill gärna ha in tips på personer med normbrytande funktionalitet på alla våra efterlysningar, så tipsa loss när vi efterlyser kompetens! Vi vill även passa på att länka till några studier på temat att fördjupa sig i för den som är sugen:

Tillgänglighetens utrymme (om funktionshinder och funktionsnedsättningar i svensk dagspress).

Med i medier – syns du så finns du (en sajt om media och funktionalitet).

”Tillgänglighetens utrymme” (studie från Göteborgs universitet som visar att barn och äldre med funktionsnedsättningar osynliggörs i media).

Rullstol i rutan? (Om funktionshindrade journalister och medverkande i Sveriges Television).

12. Hur har ni analyserat representationen av de nationella minoriteterna?
Det är fullt möjligt att vi kommer att utvidga det till att omfatta fler analyspunkter framöver, men än så länge har vi inte analyserat representationen av de nationella minoriteterna. Det betyder inte att vi inte tycker frågan är viktig! Vi vill gärna ha en bredd av tips på alla våra efterlysningar så håll gärna utkik och tipsa loss när tillfälle ges. Om du vill läsa andra studier i ämnet så finns det några här:

Mediebilden av romer (antologi från Institutet för mediestudier).

Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet (vitbok beställd av förra regeringen).

De inhemska andra. Representationer av samer i fyra svenska dagstidningar år 1970 och 2010 (masteruppsats från JMK om hur skillnader mellan samer och ”svenskar” konstrueras i fyra svenska nyhetstidningar åren 1970-2010).

Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv (rapport av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) med syfte att synliggöra den strukturella diskrimineringen av samer).

13. Hur har ni kodat transpersoner?

Syftet med analysen är inte att könsbestämma individer utan att analysera nyhetstexter utifrån vad en mediakonsument uppfattar. Vi använder fyra kategorier för uppfattat kön: “Man”, “Kvinna”, “Icke-binär” och “Okänt”. Transkvinnor har självklart kodats som kvinnor, transmän har kodats som män. Vi har alltså inte specifikt mätt synligheten för transpersoner i den här analysen. Det är dock ett viktigt ämne som vi gärna skulle återkomma till. Om du är intresserad av liknande studier och texter om just transpersoners synlighet i media så finns här några länkar att kolla in. (Tipsa oss gärna om fler så lägger vi gärna till här! Maila till info@rattviseformedlingen.se)

All About Trans – Media Representation

Huffington Post: Trans representation in media.

Lukas Romson: Lång väg till transkompetens i media.

Leland C. Spencer & Jamie C. Capuzza: Transgender communication studies.

 

14. Varför har ni valt just kategorin ”utomnordisk bakgrund”?

Istället för att dela in statistiken i utländsk/svensk bakgrund har variablerna nordisk/utomnordisk bakgrund använts. Detta eftersom många namn inom Norden liknar varandra eller har funnits länge i flera nordiska länder. Som utomnordisk bakgrund räknas enligt SCB en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Som läsare är det sällan möjligt att veta var personens föräldrar är födda eller var personen är folkbokförd, men i den mån det är möjligt har rapporten försökt utgå från den definitionen. De nordiska länderna är Sverige, Finland (inkl Åland), Norge, Danmark (inkl Grönland och Färöarna) och Island.

Vi tror inte att alla svenskar med utomnordisk bakgrund har några särskilda egenskaper eller kompetenser gemensamt. Däremot ser vi att den delen av befolkningen är underrepresenterade i många olika sammanhang – vilket vi ser som ett demokratiskt problem. Detsamma gäller exempelvis den kvinnliga delen av befolkningen, vars representation vi också undersöker i rapporten – vi menar inte heller att alla kvinnor har något särskilt gemensamt, men de är ständigt underrepresenterade.

15. Tycker ni att man ska kvotera in personer i media?

Rättviseförmedlingen har aldrig drivit frågan om kvotering. Vårt arbete går ut på att bredda nätverk genom att efterlysa och tipsa om de som saknas i olika sammanhang genom våra kanaler i sociala medier. Vi tror att man kommer långt genom att bli medveten om vilka omedvetna val man gör varje dag och fundera en extra gång innan man följer magkänslan (och till exempel ringer de personer man känner till sedan tidigare). Om en redaktion till exempel upptäcker att deras kontaktlistor främst består av män (ofta är detta mer tydligt inom vissa områden, som ekonomi och sport) kan de fundera ett extra varv över ifall de missar kompetenta personer och andra intressanta historier som också skulle kunna berättas. Om de vill kan vi hjälpa dem genom att göra en efterlysning.

16. Vore inte det bättre med ett samhälle där kön eller bakgrund inte spelar någon roll?

Självklart, det är ett sådant samhälle vi vill uppnå! Men när till exempel bara män, eller bara kvinnor, eller bara personer födda i Sverige, syns och hörs i ett visst sammanhang är det ju ett tecken på att de här sakerna faktiskt spelar roll idag. De nyhetsredaktioner vi pratat med under projektets gång vittnar också om att när man inte har ett aktivt tänk i de här frågorna så blir det nästan alltid så att de som lyfts fram i artiklar och reportage till en överväldigande majoritet är män med nordisk bakgrund. När man bara låter något hända utan att lyfta blicken och se att varje enskild artikel är en del av ett större mönster blir det lätt så att samma personer hela tiden lyfts fram på olika håll så att deras positioner förstärks samtidigt som det blir svårare för mindre etablerade namn att komma fram. Det här gäller inte bara journalistiken utan hela samhället. Vi påverkas alla av olika inneboende föreställningar om till exempel hur en expert ska se ut, eller vem som kan bli politiker. Genom att bli medvetna om de här föreställningarna kan vi också börja ifrågasätta dem, och arbeta aktivt för att alla ska ha samma möjligheter att nå dit de vill. Målet på sikt är så klart att inte behöva prata om exempelvis kön, ålder eller bakgrund, eftersom vi skapat ett samhälle där sådana faktorer inte längre begränsar oss.

(Ett konkret exempel på hur ett sådant arbete kan se ut återfinns inom riksdagspolitiken – där har många partier idag interna policys för hur könsbalansen på listorna ska se ut. Det har lett till att kvinnor som är politiker inte längre ses som undantag och att epitet som “en kvinnlig riksdagsledamot” blivit allt mindre relevanta. Helt enkelt för att kvinnor inom politiken inte längre är ett undantag blir det mindre viktigt att prata om vad politiker har för kön.)

17. Vilka bor i Sverige?

Enligt de senaste siffrorna från SCB (baserat på folkbokförda 31/8 2017) är vi idag 49,8 % kvinnor och 50,2 % män i Sverige. 79,5 % har nordisk bakgrund, och 20,5 % har utomnordisk. Som utomnordisk bakgrund räknas enligt SCB en person (folkbokförd i Sverige) som själv är född utanför Norden, eller vars båda föräldrar är födda utanför Norden. Här kan du själv göra sökningar i SCB:s statistik.

18. Varför heter rapporten Rättvisaren?

Just nu är den bild som medierna visar upp av Sveriges befolkning skev – det verkar som om det mest är män med svensk bakgrund som bor här. Vi vet att det inte ser ut så, och vi vill gärna hjälpa medierna att visa mer rätt – att visa upp en verklighet som involverar alla oss som bor här. Ordet har dessutom en tydlig koppling till vårt namn. Därför valde vi att kalla rapporten för Rättvisaren!

19. Finns det fler liknande undersökningar som jag kan kolla in?

Om det finns! Att göra en medieanalys (eller någon annan typ av annan granskning) som tittar på representation utifrån faktorer som utländsk bakgrund och/eller kön är inget nytt. Här är några fler exempel på undersökningar som tittar på liknande frågor för andra sammanhang:

 

Allbrightrapporten Lika barn leka bäst

DN.se granskade sina egna publiceringar

SVT granskar svenska bolagsstyrelser

Tidningen Chefs granskning av mångfalden bland chefer

The Guardian granskar vilka som syns i media

Svenska Filminstitutet kartlägger representation i svensk film

Svensk Bokhandel tittar på mångfalden i förlagsvärlden

Myndigheten för kulturanalys undersöker mångfald i den svenska kultursektorn

Statens offentliga utredning: Mediernas Vi och Dom

20. Har ni tittat på den geografiska spridningen av medverkande, dvs fördelningen landsbygd/storstad?

I årets Rättvisaren har vi inte med den geografiska representationen, men det skulle vara intressant att titta på framöver! Här finns en tidigare rapport på temat från Jordbruksverket: Landsbygd i medieskugga.

Det finns även en tidigare studie som undersöker var journalisterna bor, här hittar du den: Där bor journalisterna 2015.

22. Har ni analyserat klasstillhörighet/socioekonomisk bakgrund i rapporten?

Nix! Inte denna gång. Eftersom denna rapport uteslutande baseras på textanalys av vilka som kommer till tals i media, finns det stora svårigheter med att analysera dessa faktorer, eftersom en persons klasstillhörighet/socioekonomiska bakgrund nästan aldrig skrivs ut i en artikel. En mer kvalitativ medieanalys med fokus på ämnet är förstås genomförbar – och kanske blir det vårt fokus i en framtida rapport.

Tills dess kanske du finner intresse i denna gamla avhandling, som undersöker hur klassaspekter uppfattas av de som tittar på bl.a. TV-nyheter:

Ross, S. (2008). Klasstolkningar: En receptionsanalys av hur klassaspekter uppfattas i Tre kärlekar, Falcon Crest och TV-nyheter. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: JMK

 

scroll-top