Rättvisaren 2016

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men våra nyhetsmedier hänger inte med. Vissa säger att förändring kräver tid. Det är fel. Förändring kräver inte tid, utan initiativ.

I ett av världens mest jämställda länder nöjer vi oss fortfarande med ojämställdhet

Varför har vi inte kommit längre än så här?

För många år sedan fick jag höra en gåta om en pappa och son som är med om en tragisk olycka och när sonen kommer till sjukhuset för operation säger kirurgen: ”Jag kan inte operera den här pojken, det är min son.” Jag lyckades inte klura ut hur det hängde ihop då.

Som tur är har vi kommit längre idag och de flesta kan lista ut att en kvinna kan vara kirurg. Men vi har inte kommit långt nog. För i ett av världens mest jämställda länder nöjer vi oss fortfarande med ojämställdhet. De flesta som hörs i nyheterna är män. Samtidigt osynliggörs till stor del de som har utomnordisk bakgrund.

Vilka som får vara experter i medierna är viktigt för vår bild av vem som har kompetens. Därför har vi i årets Rättvisaren tittat närmare på just expertrollen. Vår granskning visar att medierna har fastnat i stereotypa roller. Männen dominerar – och när kvinnor får inta expertrollen gör de det genom att prata om sjukvård och utbildning.

Då är det kanske inte så konstigt att vi inte längre förvånas av att kvinnor är kirurger. Men vi behöver hjälpas åt att bryta mönster på fler områden. På Rättviseförmedlingen vill vi att alla ska kunna vara med och påverka vilka som får komma till tals i nyheterna.

I denna rapport finns tips på hur du som privatperson eller journalist kan förändra de här siffrorna. Hjälp till du med.

Så här har vi tagit fram statistiken.

Seher Yilmaz
Ordförande,
Rättviseförmedlingen

Så här ser sverige ut idag

Könsfördelning

Bakgrund

Om mediebilden verkligen speglade alla oss som bor i Sverige idag, hur skulle resultatet se ut? För att kunna sätta rapportens resultat i en kontext behöver vi först ta reda på hur Sveriges befolkning är sammansatt just nu.

Siffrorna kommer från SCB och visar befolkningens sammansättning 31 augusti 2016. Med utomnordisk bakgrund menas att personen antingen själv är född utanför Norden, eller har två föräldrar som är födda utanför Norden.

Vad har hänt på ett år?

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

Rättvisarens totala resultat för samtliga medverkande personer 2016 visar återigen att kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i svensk nyhetsmedia. Alltså har det inte hänt särskilt mycket sedan förra mätningen. Visserligen skiljer sig resultaten åt med någon procentandel, men skillnaden är så liten att det inte går att dra några slutsatser av den.

Jämförelse med förra året

Inrikesnyheter

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

Andelen kvinnor som får uttala sig i inrikesnyheterna är något större 2016 än 2015. När personer med utomnordisk bakgrund kommer till tals är det oftast i egenskap av privatpersoner eller när de uttalar sig om sitt arbete. Väldigt få är experter eller talespersoner.

Ekonomi

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

I nyheter om ekonomi och näringsliv i Sverige är kvinnor kraftigt underrepresenterade även i årets granskning, precis som personer med utomnordisk bakgrund. Detta kan bero på att en hög andel av dem som uttalar sig i artiklarna är talespersoner för företag och organisationer, där män med nordisk bakgrund dominerar.

Politik

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

Precis som förra året förekommer det en förhållandevis hög andel kvinnor i artiklar om politik. Detta beror på att en stor andel av de politiker som uttalar sig i artiklarna är kvinnor – Sverige är ganska jämställt inom politiken. Men andelen svenskar med utomnordisk bakgrund är lägst bland alla genrer.

Sport

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

Även i år består Sveriges sportvärld av nästan 80 procent män, enligt medierapporteringen. Representationen av utomnordiska personer med sportanknytning ligger också nära förra årets resultat. Filtrerar vi bort tränare och andra personer och bara tittar på aktiva idrottare är ungefär en fjärdedel kvinnor, medan 12,6 procent har utomnordisk bakgrund.

Kultur/nöje

Könsfördelning 2016

Bakgrund 2016

Könsfördelning 2015

Bakgrund 2015

Kultur/nöje är med en hårsmån den mest könsbalanserade genren i årets granskning, även om andelen kvinnor har minskat något sedan förra året. Men det är fortfarande långt kvar till 50/50. Även representationen för personer med utomnordisk bakgrund är något högre än övriga genrer.

pil_sida

Vem får vara expert?

Total kön

Total bakgrund

Titel

Att vara expert i media är att ha makt. En expert förklarar nyheterna, pekar på problemen och levererar lösningarna. I förlängningen betyder det att en expert som intervjuas i en artikel eller i ett nyhetsinslag kan välja inriktning på den offentliga debatten och påverka politiska beslut.

När det gäller svensk media är det oftast redaktionen eller den enskilda journalisten som väljer vem som får uttala sig som expert. Mediernas val av experter sänder en viktig signal angående vem som är trovärdig och kompetent nog att förklara nyheterna och sätta dem i sammanhang som vi förstår.

Därför är det nedslående att över 70 procent av dem som intervjuas i media är män. Att bara 8 procent har utomnordisk bakgrund är också underkänt.

I årets rapport har vi tittat närmare på vem som får vara expert i våra svenska medier.

Vanligaste experten – en forskare

Kön

Bakgrund

En majoritet av experterna som får uttala sig i svenska medier kommer från forskar- och universitetsvärlden, en värld som är både jämställd och internationell. Trots detta är inte ens tre av tio forskare i vår undersökning kvinnor. Däremot är representationen av personer med utomnordiskt bakgrund högre bland forskarna än genomsnittet.

Om vi jämför med verkligheten är 44 procent av dem som forskar och undervisar på Sveriges universitet och högskolor kvinnor, och 30 procent av dem har utländsk bakgrund (Universitet och högskolor – Årsrapport 2016, rapport 2016:10, UKÄ). Eftersom vi utgår från definitionen utomnordisk bakgrund är just de siffrorna inte direkt jämförbara.

Till forskare räknas professorer, doktorander, lektorer och andra personer med akademiska titlar.

Könsstereotyperna styr mediernas val av experter

Sjukvård / Utbildning

Politik / Ekonomi

I vår undersökning visar det sig att stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga påverkar vem som får kommentera dem. Slår vi ihop ämnen som sjukvård och utbildning är nästan hälften av experterna som kommenterar dessa nyheter kvinnor, medan de som får kommentera ämnen som ekonomi, näringsliv och politik oftare är män. Bland experterna som får kommentera politik är endast 17,9 procent kvinnor.

Utomnordiska experter syns inte i inrikesnyheterna

Inrikesnyheter

Utrikesnyheter

I inrikesnyheterna får experter förklara dagsaktuella ämnen som berör alla svenskar. De analyserar och ger perspektiv på rapporteringen kring allt från integration till utbildning. Men bland experterna som kommenterar inrikesnyheterna är andelen svenskar med utomnordisk bakgrund väldigt låg. Däremot får de oftare uttala sig om händelser utomlands.