”Typ jämställt” är inte tillräckligt: A-märkt om A-märkt

I höstas lanserades A-märkt med syftet att medvetandegöra, synliggöra och uppmuntra till att öka kvinnors representation inom film. För att en film ska få bli A-märkt behöver den ha minst två kvinnliga (och namngivna) karaktärer, som talar med varandra om något annat än män. Kampanjen har fått stort genomslag både i Sverige och internationellt och var bland annat nominerad till Nöjesguidens Stockholmspris kategori film. Vi bytte några ord med initiativtagaren Ellen Tejle på Bio Rio och kollade läget i denna viktiga framgångssaga.

– Vi kan nu kaxigt säga att A-märkt har fått världen och filmbranschen att vakna till gällande hur skevt det är kring kvinnlig representation i film, och det var precis den ögonöppnare vi hoppades att A-märkt skulle bli.
 Projektet har tvingat bransch, privatpersoner, journalister och institutioner att, oavsett de vill det eller inte, ta i frågan gällande kvinnlig representation i film. Regissörer har lovat att aldrig mer göra film som inte är A-märkt, manusförfattare har bett att få tillbaka manus från SFI i syfte att ändra kön på några karaktärer, Stockholms Universitet har haft delkurs i Filmvetenskap kring A-märkt och kvinnlig representation. 20 biografer i Sverige har börjat A-märka film, och New York Times har bett oss skriva debattartikel kring A-märkt i samband med att debatten kring nya märkningar tagit fart igen i USA. För att nämna några konkreta saker.

Hur togs lanseringen emot?

– Jag uppfattar att det varit oerhört lite kritik mot lanseringen. Visst, några personer har missförstått syftet, men så fort vi har fått möjlighet att beskriva att det exempelvis inte är en kvalitetsmärkning, så har vi rett ut det hela. En annan sak som tagits upp är att Bechdeltestets tre kriterier är så låga, och säger för lite om kvinnlig representation. Och ja, detta håller vi med om. Men vi var tvungna att ha så låga kriterier om vi ville att kampanjen skulle bli synlig, alltså att filmer skulle passera kriterierna. Vid hårdare och fler kriterier, så hade nästan ingen film klarat detta, och då försvann hela syftet med att synliggöra kvinnors representation i film. Jag känner alltid stor tacksamhet till öppen saklig kritik till de projekt jag själv jobbar med. Det är ju dessa som får en att bli skarpare i sin argumentation och tydligare i sitt syfte. Det också tack vare en del kritiker som vi har fått sådan uppmärksamhet, då media älskar konflikter.

Vad händer framöver?

– I helgen genomfördes Sveriges första filmfestival som A-märker film, nämligen CinemAfrica filmfestivalen. Den 11-13 april är det A-märkt filmhelg på Zita och Bio Rio med visningar och samtal av exempelvis Miss Representation. Det blir även internationella samtal med inbjudna gäster som Melissa Silverstein från Women & Hollywood. I maj fortsätter det med Franska Filmfestivalen som också kommer att A-märka sin festival och vi kommer synas i Cannes. Flera teatergrupper i Sverige har hört av sig och vill börja A-märka sina föreställningar. A-märkt har även tagit sig över Atlanten till kortfilmsfestivalen Bluestocking Film Series i Portland, Oregon som blir den första amerikanska filmfestivalen att A-märka.

Målet är att A-märkt inte ska behövas, men så länge filmen är männens berättelser om män, så kommer vi fortsätta synliggöra, medvetandegöra och uppmuntra till förändring gällande kvinnors representation i film.

Sara Beata Hagström